Teater Sargasso
Nuförtiden är Teater Sargasso ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Teater Sargasso blivit en viktig del av våra liv. Med detta i åtanke är det avgörande att förstå vikten och relevansen av Teater Sargasso i dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Teater Sargasso och dess inverkan på olika områden, från ekonomi till kultur. Likaså kommer vi att analysera vilken roll Teater Sargasso spelar i människors dagliga liv och hur det formar framtiden. Utan tvekan är Teater Sargasso en fråga som vi inte kan ignorera, och det är avgörande att vara medveten om dess implikationer och konsekvenser.
Teater Sargasso var en svensk fri teatergrupp verksam i Stockholm 1981–1987.
Gruppen inspirerades av den fysiska teatern, samarbetade med röstpedagogerna i Roy Hart Theatre och satte upp pjäser som ofta hade ett kvinnligt perspektiv.
Uppsättningar
- 1982 - På flykt från den tid (av Mats Blückert och gruppen, regi: Augusto Cabrera)
- 1983 - Yerma (av Federico García Lorca, regi: Pia Forsgren)
- 1984 - Hycklarnas sammansvärjning (av Michail Bulgakov, regi: Nelia Veksel)
- 1985 - Salome (av Oscar Wilde, regi : Joseph Clark)
- 1986 - Chitra (av Rabindranath Tagore, regi: Mats Blückert)
- 1987 - Krigsbrev (av Jacques Vaché, regi: Mats Blückert)
- 1987 - Picnic i det blå (av Klein, regi: Nelia Veksel)
- 1987 - Jesus! Jeanne! (av Tournier, regi: Mats Blückert)
Flera medlemmar i Teater Sargasso har sedan etablerat sig som skådespelare eller regissörer, däribland Rickard Günther, Annika Silkeberg, Ingela Olsson, Lolo Elwin, Augusto Cabrera med flera
Externa länkar
- Officiell webbplats (innehåller bland annat recensioner av ensemblens uppsättningar)
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.