Tapperheten (1785)
Ämnet Tapperheten (1785) är ett av de mest relevanta idag, eftersom det har en betydande inverkan på vårt samhälle. Det finns många aspekter att tänka på när man tar upp detta ämne, från dess historiska ursprung till dess nuvarande implikationer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och synpunkter på Tapperheten (1785), med syftet att erbjuda en komplett och balanserad syn. Vi kommer att analysera de olika aspekterna som utgör detta ämne, såväl som dess möjliga konsekvenser på den personliga, sociala och politiska sfären. Dessutom kommer vi att undersöka hur Tapperheten (1785) har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att påverka våra liv idag.
| |||
 Tapperheten i strid med två engelska linjeskepp. Teckning av A.C. Kahl 1830. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Linjeskepp | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Karlskrona örlogsvarv | ||
| Kölsträckt | 31 augusti 1785 | ||
| Sjösatt | 21 oktober 1785 | ||
| I tjänst | 1785-1826 | ||
| Öde | Såld 1826 i New York | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 167 fot (49,4 meter) | ||
| Bredd | 45,9 fot (13,5 meter) | ||
| Bestyckning | 64 kanoner | ||
Tapperheten var ett svenskt linjeskepp, byggt efter Fredrik Henrik af Chapmans ritningar på Karlskronas örlogsvarv 1785 och sjösatt den 21 oktober samma år.
Byggnation
Byggd som nummer 10 i serien om tio linjeskepp efter prototypen Wasa framtagen av af Chapman på Karlskronas örlogsvarv 1785. Hon var en tvådäckare och förde en bestyckning om 64 kanoner. Besättningen uppgick till ca 567 man.[1]
Tapperheten var 167 fot (ca 49,4 meter) långt, och 45,9 fot (ca 13,5 meter) bred.[2]
Tjänstehistoria
Tapperheten var bestyckat med 64 kanoner och deltog vid ett flertal strider under Gustav III:s ryska krig, däribland[2];
En särskild händelse var att Tapperheten gick på grund den 21 maj 1790, och fick kasta sina kanoner på undre batteridäck överbord för att bli flott igen. Skeppet fick nya kanoner, genom att övriga örlogsfartyg gav upp en eller två kanoner till henne.[3]
Tapperheten deltog även i sjöslag under Finska kriget 1808–1809, bland annat blockerade hon hamnen i Slite från den 12 maj 1808 under Ryska ockupationen av Gotland. Därefter blev hon ett så kallat blockskepp i Karlskrona 1809.
1825 hade regeringen beslutat att sälja fartyget till republiken Colombia genom en bulvan, handelshuset Michaelson & Benedicks. Försäljningen kunde dock inte slutföras då stormakterna lade sig i, vilket kallas Skeppshandelsfrågan. Hon såldes slutligen på oförmånliga villkor i New York 1826 för täckande av gäld för 171 000 riksdaler hamburger banko, och där upphugget.[4][5]
Fartygschefer
- 1789-1790 - Carl Magnus Wagenfelt[3][6]
- 1825-1826 - Carl August Gyllengranat
Bilder
-
Modell av linjeskeppet Försiktigheten, systerfartyg till Tapperheten, som visar hur skeppet såg ut då det byggdes.
Se även
Källor
- Gunnar Unger (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag
Noter
- ^ ”Vrakfynd nära Sveaborg kan vara linjeskeppet Kronprins Gustav Adolf”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170809131441/https://www.abc.se/~pa/mas/974gustav.htm. Läst 7 januari 2018.
- ^ Statens maritima museer
- ^ Jan af Silléns dagbok 1790.
- ^ Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige Svenska Män, Volym 3, sid 227.
- ^ Riksarkivet.se
- ^ UNDERDÅNIG BERÄTTELSE AF HANS KONGL. HÖGHET, HERTIGEN OCH STOR-AMIRALEN Prins CARL TIL HANS KONGL. MAJESTÄT
| |||||||||||