I dagens värld har Tandpaddor blivit ett ämne som väcker ett växande intresse i samhället. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det dagliga livet eller dess inflytande på den kulturella sfären, har Tandpaddor fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Sedan dess uppkomst har Tandpaddor varit föremål för debatt, studier och forskning och dess betydelse har inte minskat med tiden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Tandpaddor och dess betydelse i den samtida världen, och analysera dess utveckling, dess inverkan och dess relevans idag.
Tandpaddor | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Groddjur Amphibia |
Ordning | Stjärtlösa groddjur Anura |
Familj | Tandpaddor Leptodactylidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Leptodactylidae | |
Auktor | Werner, 1896 |
Utbredning | |
Underfamiljer | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Tandpaddor (Leptodactylidae) räknas som den artrikaste familjen i ordningen stjärtlösa groddjur men familjen är troligtvis parafyletisk. De förekommer i Syd- och Centralamerika samt på de karibiska öarna (Antillerna) och med några få arter även i södra USA. Idag delas familjen i fem underfamiljer med tillsammans 49 släkten och cirka 1 100 arter.
Enligt Amphibian Species of the World delas familjen i tre underfamiljer[1]: