Tagels gård
I dagens värld spelar Tagels gård en avgörande roll i vårt samhälle. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Tagels gård varit föremål för ständig debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Tagels gård och dess relevans i våra dagliga liv. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att undersöka hur Tagels gård har format den värld vi känner. Dessutom kommer vi att överväga dess framtida konsekvenser och hur det skulle kunna fortsätta att förändra vårt samhälle i årtionden framöver.
Tagels gård är en herrgård i Alvesta kommun i Småland.
Tagels gård ligger i Mistelås socken, 18 kilometer nordväst om Alvesta. Tagel omnämns redan på 1300-talet. Den tillhörde på 1600-talet släkten Douglas, senare Mörner, Rappe, Schmiterlöw med flera.
Wilhelm Rappe som bebodde gården vid mitten av 1800-talet anslöt sig till den lågkyrkliga väckelsen och lät anordna predikningar vid gården.
13 år gammal övertog Adelheid von Schmiterlöw 1888 gården efter sin morfar, Wilhelm Rappe. Fröken Schmiterlöw dog 1959, efter att ha levt hela sitt liv på gården. I sitt testamente donerade hon fastigheten till den nybildade Rappe-Schmiterlöwska stiftelsen. Textilier och andra föremål donerades till Smålands museum i Växjö.
Markerna har under 1900-talet använts för olika försökverksamheter inom jordbruk, skogsbruk och naturbruk. Bland annat hade Svalövsanstalten försöksodlingar av potatis här. Gunnar Helén har författat en bok om gården och dess historia.
Källor
- ^ Sällsamheter i Småland, del 1, s. 196.
- Tagel i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
- Tagel i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige
- Thulin, Olof: Tagel. Ingår: Thulin: Växjö stift i missionsperspektiv. Jönköping 1953, s. 58-62. Halls förl.
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.