I dagens värld är Tåget går klockan 9 ett ämne som har väckt stort intresse och debatt. Med tidens gång har detta ämne fått relevans och blivit en intressant plats för olika samhällssektorer. Det finns många aspekter som kretsar kring Tåget går klockan 9, från dess påverkan på människors dagliga liv till dess relation till ekonomi, politik och kultur. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Tåget går klockan 9 och analysera dess betydelse i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling över tid, genom dess implikationer inom olika områden, presenteras Tåget går klockan 9 som ett ämne av stor komplexitet och betydelse idag.
Tåget går klockan 9 | |
Genre | Komedi |
---|---|
Regissör | Ivar Johansson |
Manus | Gösta Rodin |
Skådespelare | Thor Modéen Torsten Winge Gaby Stenberg Allan Bohlin Lill-Tollie Zellman Ingrid Envall John Botvid Carl Hagman Carl Ström Eric Gustafsson |
Originalmusik | Gunnar Johansson |
Fotograf | Albert Rudling |
Klippning | Ivar Johansson |
Produktionsbolag | AB Sonora |
Premiär | 15 november 1941 |
Speltid | 66 minuter |
Land | Sverige ![]() |
Språk | Svenska |
IMDb SFDb |
Tåget går klockan 9 är en svensk komedifilm från 1941 i regi av Ivar Johansson. I huvudrollerna ses Thor Modéen, Torsten Winge, Allan Bohlin, Gaby Stenberg och Lill-Tollie Zellman.
En advokat är på väg med tåg till Umeå. Han gör ett uppehåll på en och en halv timme i Stockholm och upplever där otaliga förvecklingar.
Filmen premiärvisades den 15 november 1941 på biograf Skandia i Stockholm.[1] Filmen spelades in i Filmstaden Råsunda av Albert Rudling. Eftersom filmen blev för kort som långfilm spelade produktionsbolaget Sonora in den långa kortfilmen Gatans serenad som visades samtidigt med huvudfilmen.
Filmen visades på TV2 1977.[2]