I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Systemtåg och dess många aspekter. Systemtåg är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet och intresse genom historien och är föremål för studier, debatt och reflektion inom olika discipliner. Från dess ursprung till nutid har Systemtåg varit ett relevant ämne som har väckt intresset hos både experter och fans. På dessa sidor kommer vi att analysera dess påverkan på samhället, dess utveckling över tid och de olika perspektiv som finns kring Systemtåg. Den här artikeln syftar till att erbjuda en heltäckande och berikande vision om Systemtåg, skapa ett utrymme för reflektion och lärande för alla läsare som är intresserade av detta spännande ämne.
Ett systemtåg är en typ av godståg där alla vagnar dras från en gemensam utgångspunkt till en gemensam destination.
Systemtåg eliminerar arbetet med att koppla isär och sätta ihop tåg på rangerbangårdar. Systemtåg är mest ekonomiska för kunder med stora transportvolymer. Detta innebär att de ofta bara har en typ av gods, vilket också brukar innebära att alla vagnar är av samma typ eller identiska. En nackdel är att de oftast går tomma i andra riktningen eftersom det vanligen inte är behov att frakta en liknande vara åt andra hållet.
Systemtåg i internationell trafik måste ofta byta lok och förare vid gränserna vilket är en stor konkurrensnackdel. Numera har dock många lok anpassats för flera länder. På Öresundsbron är det nödvändigt med tåg som klarar både svenskt och danskt el- och signalsystem. Operatörer i Tyskland och Danmark (DB Schenker Rail) och i Sverige (Green Cargo) har några lok som klarar alla de olika el- och signalsystemen. Med det nya Europeiska säkerhetssystemet ERTMS kommer nackdelen med olika signalsystem att elimineras och det kräver i sig kostsam ombyggnad av lok, medan det kommer att vara olika elsystem under överskådlig tid.
Några av de godsslag som transporteras med systemtåg är: