Sylfiderna

I dagens värld är Sylfiderna ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Sedan dess uppkomst har Sylfiderna varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt ett stort intresse. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans vid ett specifikt historiskt ögonblick eller dess inflytande på den kulturella sfären, har Sylfiderna lyckats genomsyra olika sfärer av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Sylfiderna, och analysera dess betydelse och konsekvenser i olika sammanhang. Följ med oss ​​på denna rundtur i Sylfiderna och upptäck nycklarna till att förstå dess relevans idag.

Från en föreställning av Chopiniana i Baku 2014.
Anna Pavlova i fjärilssolot 1908

Sylfiderna (franska: 'Les sylphides') är en balettsvit i en akt, med koreografi av Michel Fokine och musik av Frédéric Chopin. Ursprunglig titel, som fortfarande brukas i Ryssland: Chopiniana.

Förhistoria

Verkets förhistoria är en balettsvit med titeln Chopiniana, som koreograferades av Fokine för Mariinskijteatern. Den bestod av en serie dramatiska danser, arrangerade till pianostycken av Chopin. En av dessa, ett pas de deux, framställde en ballerina i lång tyllkjol i 1830-talsmanér. Den var avsedd som en hyllning till ballerinnan Marie Taglioni. Just denna pas de deux var särskilt framgångsrik och Fokine omarbetade hela sviten, så att den blev en hyllning av den romantiska baletten.

Historia

Det omarbetade verket blev populärt efter urpremiären på Mariinskijteatern den 8 mars 1908. Fokine erbjöd det åt Sergej Djagilev till dennes första säsong med Ballets Russes i Paris. Djagilev insisterade på vissa omarbetningar, liksom att verket skulle döpas om till Les sylphides. Det är denna senare version, som spelas i väst idag. I Ryssland har man bibehållit titeln Chopiniana.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 14 mars 1913 i Fokines egen instudering.

Handling

Baletten Sylfiderna har ingen egentlig handling, utan utgörs av olika danser av sylfider, den kvinnliga motsvarigheten till väsendet sylf; även en manlig dansare, kallad poeten, förekommer. Stilen betecknas som en pastisch på 1800-talets romantiska balett. Musiken är en orkestersvit sammanfogad av olika Chopinkompositioner.

Referenser

Noter

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773–1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 

Tryckta källor

  • Bull, Deborah (2014). The Faber pocket guide to ballet. London: Faber & Faber. Libris 16965847. ISBN 9780571309740 
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 1062 (Del 4). Libris 8198860