Ämnet Svenska grundlagsreformen 2010 är flitigt diskuterat idag och har skapat stort intresse inom olika områden. Både experter och fans har ägnat tid och ansträngningar för att undersöka och fördjupa sig i detta ämne, och försöka förstå dess implikationer och dess inverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Svenska grundlagsreformen 2010, analysera dess historia, evolution, nuvarande och framtida utmaningar, såväl som dess relevans i dagens värld. För att erbjuda ett brett och berikande perspektiv kommer vi att fördjupa oss i olika synsätt och åsikter som gör att vi kan få en mer komplett vision av Svenska grundlagsreformen 2010.
Svenska grundlagsreformen 2010 var en ändring av Sveriges grundlag som stiftades genom beslut före och efter riksdagsvalet i Sverige 2010 och trädde i kraft 1 januari 2011. Grundlagsutredningen låg till grund för reformen. Med grundlagen tidigarelades den svenska valdagen med en vecka från 2014.
Något som är anmärkningsvärt med denna grundlagsreform är att det skedde en närmast total revision av regeringsformen utan att detta uppmärksammades i något större omfattning i medierna. Huvuddelen av paragraferna ändrades, om än mest redaktionellt, som exempelvis att skrivningarna gjordes helt könsneutrala. Enbart den första paragrafen från 1974 återstod helt oförändrad. Eftersom grunddragen i den gamla grundlagen inte ändrades kallas regeringsformen fortfarande 1974 års regeringsform, snarare än "2010 års regeringsform" vilket hade varit möjligt.
Bland annat ströks uppenbarhetsrekvisitet. Nu heter det istället att domstolarna ska beakta folksuveräniteten.[källa behövs]
Sverigedemokraterna, som då nyligen hade kommit in i riksdagen, röstade mot andra läsningen av grundlagsreformen, med anledning av skrivningar om mångkultur i regeringsformen samt att ändringarna skulle göra det svårare för Sverige att lämna Europeiska unionen.