Sven Perfors

I dagens värld är Sven Perfors ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Sedan dess uppkomst har Sven Perfors varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt ett stort intresse. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans vid ett specifikt historiskt ögonblick eller dess inflytande på den kulturella sfären, har Sven Perfors lyckats genomsyra olika sfärer av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Sven Perfors, och analysera dess betydelse och konsekvenser i olika sammanhang. Följ med oss ​​på denna rundtur i Sven Perfors och upptäck nycklarna till att förstå dess relevans idag.

Sven Perfors
Stig Lindström och Sven Perfors år 1964 MILIF.000624.jpg
Kapten Sven Perfors (till höger) med överste Stig Lindström 1964.
Information
Född10 januari 1922
Kristianstads församling i Kristianstads län, Sverige
Död25 januari 1994 (72 år)
Linköpings domkyrkoförsamling i Östergötlands län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1945–1982
GradÖverste
BefälSvea artilleriregemente

Sven Gunnar Perfors, född den 10 januari 1922 i Kristianstads församling i Kristianstads län, död den 25 januari 1994 i Linköpings domkyrkoförsamling i Östergötlands län,[1] var en svensk militär.

Biografi

Perfors avlade officersexamen vid Krigsskolan 1945 och utnämndes samma år till fänrik vid Smålands artilleriregemente,[2] där han befordrades till löjtnant 1947[3] och till kapten 1958.[2] Han gick Artilleriofficershögskolan vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1947–1948.[4] Han var lärare vid Artilleriets kadett- och aspirantskola 1960–1964 och lärare vid Militärhögskolan 1964–1969, befordrad till major 1965. Han var bataljonschef vid Svea artilleriregemente 1969–1971, befordrades till överstelöjtnant 1971 och var lärare vid Artilleriets stridsskola 1971–1975. Efter att ha befordrats till överste 1975 var Perfors chef för Artilleriets stridsskola 1975–1979 och chef för Svea artilleriregemente 1979–1982.[2] Han är begravd på Södra griftegården i Linköping.[5]

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
  2. ^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 162–163. ISBN 91-87184-74-5 .
  3. ^ Sveriges statskalender för året 1950. Uppsala. 1950. sid. 367 .
  4. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 123. ISBN 91-8718-418-4 .
  5. ^ Perfors, Sven GunnarSvenskaGravar.se
  6. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 136 .