I denna artikel kommer Svarta sotnjerna och dess inverkan på dagens samhälle att analyseras i detalj. Från dess ursprung till dess utveckling och relevans inom olika områden har Svarta sotnjerna spelat en grundläggande roll i människors liv. Genom denna artikel kommer dess många aspekter att utforskas och dess inflytande kommer att undersökas i olika sammanhang, från den personliga till den globala nivån. Den kommer att undersöka hur Svarta sotnjerna har format hur vi interagerar, kommunicerar och upplever världen omkring oss. Dessutom kommer även möjliga framtidsscenarier och deras betydelse för mänskligheten i allmänhet att övervägas.
Svarta sotnjerna Чёрная сотня | |
![]() Svarta sotnjernas nyare flagga. | |
Region och utbredning | ![]() - ![]() |
---|---|
Motto | Ortodoxi, autokrati, nationalitet |
Grundad | Tidiga 1900-talet - 1992 |
Nedlagd | 1917 |
Typ | Politisk rörelse |
Officiella språk | Ryska |
Övrigt | Ideologier: Högerextremism Rysk nationalism Ortodox kristen nationalism Antisemitism Konservatism Absolut monarkism Envälde Främlingsfientlighet |
Svarta sotnjerna, (ryska: Чёрная сотня) även kända som svarta hundradena eller de svarta hundra, (Черносотенцы) var en nationalistisk, konservativ och antisemitisk rörelse i Kejsardömet Ryssland under det tidiga 1900-talet.[1]
Rörelsen stödde Huset Romanov, var rysk-ortodoxt kristna och monarkivänliga, men även starkt främlingsfientliga mot bland annat judar och ukrainare.[2]
Svarta hundradena var särskilt aktiva från 1906 till 1914, då de genomförde räder (med inofficiellt godkännande) och pogromer mot revolutionära grupper och judar i Ryssland.[3]
Rörelsen upplöstes officiellt 1917 och en av dess förgrundsfigurer var Vladimir Purisjkevitj (1870–1920).[4]
Sommaren 1992 grundade Alexander Shtilmark en nyare version av de Svarta sotnjerna, vars säte finns i Moskva. Den nyare versionen är dock inte registrerad.[5]
De nya Svarta sotnjerna förkastar att Ukraina är en självständig stat.[6][7]
De svarta sotnjerna bestod främst av jordägare, rika bönder, byråkrater, köpmän, poliser och präster.[3] Rörelsen kallade sig själva för ''patrioter", "sanna ryssar" och ''monarkister'', men även ''högerextrema''.[8]
I slutet av 1907 hade rörelsen avdelningar i 66 olika subjekter i Ryssland och antalet medlemmar beräknades vara mellan 60 000 och 100 000 personer.[1] Rörelsens slagord var ''Ortodoxi, autokrati, nationalitet''.[1][3]
Organisationen hade även flera mindre organisationer, som bland annat den Ryska församlingen, som skapades år 1900 och som styrdes av 18 personer.[9]
Svarta sotnjerna stod partiet Ryska folkets förbund och dess ledare doktor Aleksandr Dubrovin nära.[källa behövs]