Svärdstecknet

I dagens värld är ämnet Svärdstecknet något som genererar mycket intresse och debatt. Känd för sin inverkan inom olika områden, har Svärdstecknet varit föremål för studier och analys av experter, akademiker och yrkesverksamma från olika områden. Från sitt ursprung till dess effekter på dagens samhälle har Svärdstecknet väckt många människors intresse och genererat viktiga reflektioner kring dess betydelse och relevans i samtiden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Svärdstecknet, utforska dess många aspekter och erbjuda en global vision av dess innebörd och betydelse. Följ med oss ​​på denna upptäcktsresa och kunskap om Svärdstecknet!

Svärdstecknet
Svärdstecknets avers.
Svärdstecknets avers.
MottoPro Patria
BeskrivningFörtjänstetecken
NationSverige
UtdelareKungl. Maj:ts Orden
Tillgänglig förUnderofficerare vid Krigsmakten/Försvarsmakten
TypFörtjänsttecken
Instiftad26 juni 1850
StatusAktiv
Tidpunkt2023

Svärdstecknet är ett militärt förtjänsttecken som tillhör Svärdsorden och som instiftades den 26 juni 1850.

Bakgrund

Svärdstecknet instiftades den 26 juni 1850 av Oscar I, tillsammans med Svärdsmedaljen, som en ny klass inom Svärdsorden, och var en förtjänstemedalj för ådagalagda förtjänster utaf Underofficerare vid Arméen och Flottan.[1] Det tilldelades underofficerare samt från 1896 civilmilitärer. Innehavarna kallas svärdsmän. Tecknet liknar riddartecknet för Svärdsorden, men korsarmarna är inte emaljerade utan i silver. Den bär även samma devis på latin: Pro Patria, vilket betyder För Fosterlandet.

Den danske kungen Fredrik VII tilldelades efter egen önskan Svärdstecknet 1860 av Karl XV. I samband därmed skänkte han en silverpokal, den så kallade Knaggakannan, till underofficerskåren vid Skånska husarregementet.[2]

Svärdstecknet upphörde att utdelas efter ordensreformen 1975, men efter Belöningsreformens införande 2023 fastställdes Svärdsordens nya statuter, där Svärdstecknet nu åter kan utdelas.[3]

Se även

Referenser