Numera har Sune Norrman blivit ett ämne med stor relevans inom olika områden. Betydelsen av Sune Norrman har ökat på grund av dess påverkan på samhälle, ekonomi, vetenskap, teknik, politik och kultur. Från ett historiskt förhållningssätt till dess relevans idag har Sune Norrman varit föremål för intresse och analys av experter inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Sune Norrman och dess inflytande i dagens värld, såväl som de möjliga implikationer och utmaningar som detta ständigt utvecklande fenomen står inför.
Sune Norrman, född 20 maj 1883, död 30 september 1954[1], var en svensk ämbetsman.
Norrman tog en juristexamen i Uppsala 1905. Han blev notarie i kammarrätten 1912, sekreterare där 1917, kammarrättsråd 1918. Han var notarie i andra kammaren 1907-18 och från 1923. Han var även sekreterare i kommunalskattekommittén och utgav bland annat 1926 års ändringar i fattigvårdslagen (1926) och Fattigvårdsprocessen (1931).