Sundaplattan
I dagens värld har Sundaplattan blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess inflytande på den kulturella sfären, dess relevans i historien eller dess betydelse för personlig utveckling, har Sundaplattan lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. När vi utforskar detta ämne ytterligare går vi in i ett universum av olika möjligheter och perspektiv, som inbjuder oss att reflektera, ifrågasätta och diskutera Sundaplattan. Genom den här artikeln kommer vi att försöka fördjupa oss i de olika aspekterna som gör Sundaplattan till ett så relevant ämne idag, och vi kommer att utforska dess inverkan på olika områden i det dagliga livet.
Sundaplattan är en litosfärplatta omfattande en stor del av Sydostasien och har sitt namn efter Sundaland i denna region. Den kan ses som en del av den eurasiska kontinentalplattan men har, troligen under tertiär, börjat lösgöra sig från denna och rör sig nu 1–2 cm/år i förhållande till den eurasiska plattan.[1][2]
Dess sydvästra gräns utgörs av en aktiv subduktionszon längs Sundagraven, där den australiska plattan är på väg norrut och in under Sundabågen, den vulkaniska öbåge som utgörs av Sumatra, Java och åtminstone en del av Små Sundaöarna.
Se även
Referenser
- ^ Peter Bird (2003). An updated digital model of plate boundaries G3 – Geochemistry, Geophysics, Geosystems. Läst 19 november 2016. Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Anne Socquet et al. (2006). Microblock rotations and fault coupling in SE Asia triple junction (Sulawesi, Indonesia) from GPS and earthquake slip vector data Journal of Geophysical Research. Läst 19 november 2016.
