Sukkot
I dagens värld har Sukkot blivit ett brett diskuterat ämne av allmänt intresse. Med tiden har Sukkot fått betydande relevans inom olika områden och genererat motstridiga åsikter. Från akademi till näringsliv har Sukkot visat sig ha en betydande inverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska fenomenet Sukkot på djupet, analysera dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. Vi kommer att överväga olika perspektiv och expertutlåtanden för att erbjuda en fullständig och objektiv bild av Sukkot, med syftet att fördjupa din förståelse och skapa en konstruktiv debatt om detta viktiga ämne.
 Bukhariska judar firar Sukkot, cirka år 1900 | |
| Typ | Judisk helg |
|---|---|
| Datum | September-oktober |
| Geografi och firare | Judar i hela världen |
.jpg)
Sukkot (hebreiska סוכות eller סֻכּוֹת sukkōt) eller lövhyddohögtiden är en judisk högtid som årligen infaller den 15 tishri i den judiska kalendern, vilket motsvarar sent i månaden september eller tidiga oktober, och varar sju dagar samt avslutas med ytterligare två helgdagar, shemini atzeret och simchat Tora.[1] Sukkot är plural av hebreiskans sukka, hydda, vilket är högtidens viktigaste symbol.
Vissa familjer, främst religiösa, bygger hyddor med tak bestående av löv under bar himmel för att fira och minnas israeliternas ökenvandring ur Egypten till landet Kanaan enligt Andra Moseboken. Hyddorna måste vara placerade under bar himmel, vare sig de placeras på en större balkong utan tak direkt ovanför eller i trädgården. Där äter man dagens huvudmål varje dag under högtiden och om vädret tillåter sover man även där varje natt. Förr i tiden firades den samtidigt som vinskörden.
Referenser
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
