Stråle af Sjöared
I dagens värld är Stråle af Sjöared ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden och sektorer. Dess inverkan har spridit sig till samhället, ekonomin, politiken och kulturen, och skapat intresse och debatt runt om i världen. Från dess ursprung till sin samtida evolution har Stråle af Sjöared varit föremål för studier och analys av experter och akademiker, som försöker förstå dess inflytande på det dagliga livet och utvecklingen av nya paradigm. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Stråle af Sjöared, för att erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision av detta fenomen som fortsätter att sätta standarden idag.
- För andra betydelser, se Stråle.
| Stråle af Sjöared | |
 | |
| Ursprung | Tofta socken, Jönköping |
|---|---|
| Stamfar | Peder Börjesson Stråle (1562-1649) |
| Utgrenad i | Gyllenstråle och Gyllengrip |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1634 |
| Grad | Adlig ätt nr 55 (1634-1649), Adlig ätt nr 223 (1649-1933) |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1933 |
| Svärdssidan | Frans Oskar Stråle (f. 1846) |
Stråle af Sjöared var en svensk adelsätt.
Ursprung från Tofta socken, Jönköpings län, introducerad på Riddarhuset 1634, utslocknad.[1]
Från den äldre ätten utgrenade sig enligt traditionen de nu utdöda adliga ätterna Gyllenstråle och Gyllengrip. Även här finns frågetecken rörande det verkliga släktskapet med ätten Stråle.
När Stråle af Sjöared, som tillsammans med Stråle af Ekna, introducerades på Riddarhuset med samma nummer 55, uppstod en långvarig strid om namnet och numret.
Striden kom att avgöras först 1649, då det bestämdes att bägge skulle "nämnas efter sina gårdar". Olof Andersson Stråles gren, som introducerades 1625, kallades därför Stråle af Ekna nr 87, medan kapten Peder Börjesson Stråle (1562-1649) introducerades på Riddarhuset å den övriga ättens vägnar 1634 med namnet Stråle af Sjöared nr 223.
Referenser
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932