Stolta stad
I dagens värld är Stolta stad fortfarande ett ämne av stor relevans och debatt. Från dess ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har Stolta stad skapat ett konstant intresse och väckt blandade åsikter. Genom historien har Stolta stad varit föremål för studier, reflektion och kontroverser, och påverkat olika aspekter av det dagliga livet, kulturen och politiken. Oavsett om det beror på dess relevans inom det akademiska området, dess inverkan på samhället eller dess betydelse i populärkulturen, fortsätter Stolta stad att vara ett ämne av intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Stolta stad och utforska dess många aspekter, från dess ursprung till dess inflytande idag.
Stolta stad, 1:o om Fader Movitz's öfverfart till Djurgården, och 2:do om den dygdiga Susanna eller Fredmans epistel n:o 33 är en av Carl Michael Bellmans Fredmans epistlar. Episteln består förutom av sången av en lång prosainledning som skildrar myllret på Skeppsbron, en plats som Bellman kände väl då den låg precis utanför hans kontor på generaltulldirektionen.
I trängseln förekom mjölkförsäljare, sjömän, kringelförsäljare, prostituerade, en akrobat klädd som harlekin, en tysk med dansande björn och markatta samt en tulltjänsteman, som med självironi kallas tullsnok. Det talas svenska, tyska, franska och danska. En soldat sitter och skiter, det spelas kort och musik.
Källor
- Burman, Carina (2019). Bellman: biografin. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Libris mxpqbxm4khkc0j3j. ISBN 9789100141790
Noter
- ^ Burman (2019), sid 177
Externa länkar
Wikisource har originalverk som rör Stolta stad.
