Stockholms stads byggnadsritningar

Stockholms stads byggnadsritningar är en unik arkivserie byggnadsritningar över huvuddelen av alla hus som byggts eller byggts om i Stockholm under tidsperioden 1713–1978. Arkivet har år 2011 utsetts av Unesco till världsminne. Sedan 2019 finns ritningsarkivet på Stadsarkivet Liljeholmskajen vid Sjöviksvägen 126 i Årstadal.

Arkivets omfattning

Johan Eberhard Carlberg, Stockholms stadsarkitekt 1727–1773, anses vara grundaren av det unika ritningsmaterialet som omfattar inlämnade bygglovsritningar över en period av 300 år. År 1736 kom en förordning som ålade varje person som önskade bygga ett nytt eller bygga om ett existerande hus att lämna in en kopia på ritningen till stadens myndigheter. Det innebär att i princip samtliga hus i Stockholm är dokumenterade efter 1736. Det anses vara mycket ovanligt att information om en stads arkitektoniska och byggnadsmässiga historia har bevarats på ett så samlat sätt som i Stockholm.

Arkivet omfattar cirka 2,5 miljoner ritningar varav allt mellan 1713 och 1874 digitiserats och är tillgänglig på Stadsarkivets webbplats. Ritningarna från 1875 fram till idag finns digitaliserade och tillgängliga via Bygg- och plantjänsten eller fram till 1978 i original hos Stadsarkivet. På Stockholms stadsarkiv kan allmänheten ta del av samtliga ritningar med undantag för byggnader som är klassade som skyddsobjekt.

Den äldsta bevarade ritningen är från 19 maj 1713 och gäller nybyggnad av ett privathus i kvarteret Guldfjärden vid Bastugatan. Byggherre var ”välborne kommissarien herr Wattrang” och ritningen upprättades av Jonas Nilsson. Huset finns inte kvar längre, det revs i slutet av 1930-talet när Södergatan sprängdes fram genom Södermalms norra delar. På dess plats står sedan 1989 Hilton Stockholm Slussen.

Dokumentationen av bygglovsritningar sträcker sig fram till 1978. Senare bygglovshandlingar finns digitalt på Stockholms stadsbyggnadskontor och ingår inte i världsminnet. Statligt uppförda byggnader ingår inte heller i arkivet, dessa förvaras på Riksarkivet respektive i Slottsarkivet och Krigsarkivet.

Bland ritningarna och planerna finns allt från små stugor på Stockholms malmar från 1700-talet till stora privatpalats och villor, skolor, kontor, bostadshus, kyrkor samt 1900-talets varuhus, industrikomplex och förortens miljonprogrambebyggelse. Bland upphovsmän finns samtidens kända arkitekter och murmästare. De flesta av de mycket tidigt avbildade byggnaderna existerar inte längre, vilket gör ritningarna till ett särskilt värdefullt dokument över en svunnen stad.

Frimärke

År 2013 fyllde Stadsarkivets arkiv av byggnadsritningar 300 år eftersom den första ritningen är från 1713. För att uppmärksamma denna händelse utgavs i mars 2013 en serie av fem frimärken med temat ”Stockholms stads byggnadsritningar”. Dessa visar Kryddkrämare Ericssons hus (1795), Gröna gården (1854), Bredenbergs varuhus (1935), en villa i Södra Ängby (1935) och Kulturhuset (1971–1974). Valören är 12 kr, för utrikes brev.

Akvarellerade ritningar ur arkivet (urval)

Diorama på Ladugårdslandet, Fredrik Wilhelm Scholander, 1855
Eldkvarn, Ludvig Hedin, 1859
Berns salonger, Johan Fredrik Åbom, 1862
Värtagasverkets gasklocka, Ferdinand Boberg, 1890

Ritning av murmästaren Gabriel August Zincke, 1757
Stortorgsbrunnen, Erik Palmstedt, 1778
Tullhuset på Skeppsbron, Erik Palmstedt, 1778
Ritning av murmästaren Johan Wilhelm Henric Elies, 1784

Se även

Källor

Noter

^ Kallstenius (2013), s. 33
^ Ritning över hus i kvarteret Guldfjärden.

Litteratur

Kallstenius, Per; Ploom Lennart (2013). Stockholm - ett världsminne: stadens byggnader i ritningar 1713-1913. Stockholm: Max Ström. Libris 14010337. ISBN 9789171262523

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Stockholms stads byggnadsritningar.
Bilder & media
Register över äldre bygglovshandlingar i Stockholms stadsarkiv

[1] Kallstenius (2013), s. 33

[2] Ritning över hus i kvarteret Guldfjärden.