Stockholms örlogsstation
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Stockholms örlogsstation. Detta är ett ämne som har väckt stort intresse de senaste åren och som det skrivits mycket om, men som fortfarande har många aspekter att utforska. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle, genom dess olika aspekter och tillämpningar, är Stockholms örlogsstation ett ämne som utan tvekan ger oss oändliga möjligheter att reflektera och lära. Under hela den här artikeln kommer vi att försöka reda ut mysterierna kring Stockholms örlogsstation och förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa av kunskap och upptäckt!
| Stockholms örlogsstation (ÖSS) | |
 Sista friluftsgudstjänsten vid Stockholms örlogsstation 1955 | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 1640-tal-1955 |
| Land |  Sverige |
| Försvarsgren | Svenska marinen |
| Del av | MDO (1937–1955) |
| Storlek | Marinbas |
| Förläggningsort | Stockholm |
| Beskyddare | 7 |
Stockholms örlogsstation (ÖSS) med tillhörande örlogsvarv omfattade Skeppsholmen och Kastellholmen samt Galärvarvet på Djurgården.
En skeppsgård flyttades på 1550-talet från slottet Tre Kronor till Blasieholmen mot Nybroviken. På 1640-talet började ett nytt varv att anläggas på Skeppsholmen.
Det första förslaget om förflyttning av Stockholms örlogsstation togs upp till behandling 1863. Den sista utredningen i ärendet avslutades 1951 och innebar att Stockholms örlogsstation skulle flyttas till Berga örlogsskolor vid Hårsfjärden (dit utbildningsverksamheten varit utlokaliserad sedan 1944) och örlogsvarvet till Muskö. En proposition om detta avgavs till 1953 års riksdag. Stockholms örlogsstation upphörde formellt 1955 till förmån för Hårsfjärdens örlogsstation.
Örlogsstationen hade ett träningsläger vid Erstavik.
Chefer
För tidigare chefer, se Holmamiral.
- 1825–1843 - Carl Fredrik Coyet
- 1843–1850 - Nils Johan Fischerström
- 1850– Claes Samuel Annerstedt
- 1863–1866 - Johan Lilliehöök af Fårdala
- 1866–1889 - Jacob Reinhold Lagercrantz
- 1889–1892 - Philip Virgin
- 1892–1897 - Georg Nathanael af Klercker
- 1897–1903 - Fredrik Lennman
- 1903–1905 - Carl Olsen
- 1905–1905 - Otto Lindbom
- 1905–1910 - Louis Palander
- 1910–1916 - Carl August Ehrensvärd
- 1916–1923 - Wilhelm Dyrssen
- 1923–1925 - Alarik Wachtmeister
- 1925–1933 - Fredrik Riben
- 1933–1936 - Charles de Champs
- 1936–1937 - Claës Lindsström
- 1937–1938 - Halvar Söderbaum
- 1938–1943 - Göran Wahlström
- 1943–1946 - Alarik Wachtmeister
- 1946–1953 - Torsten Hagman
- 1953–1955 - Torsten Berling
Namn och beteckning
| Beteckning | Namn | Aktiv | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Stockholmseskadern | ????–1824 | ||
| Stockholms station | 1824–1937 | ||
| ÖSS | Stockholms örlogsstation | 1937–1955 |
Källor
- Birke, Sune; Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 42. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9
Se även
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
