Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Stiftsfullmäktige, som har blivit ett ämne av stor relevans idag. Sedan några år tillbaka har Stiftsfullmäktige väckt stort intresse inom olika områden och är föremål för debatt, analys och reflektion av experter och forskare. Dess inflytande och inverkan på dagens samhälle har lett till att många studier, forskning och projekt har ägnats åt det inom olika områden, för att försöka förstå dess många aspekter och effekter. Därför syftar denna artikel till att utforska och fördjupa sig i de olika dimensionerna som omger Stiftsfullmäktige, för att erbjuda en bred och komplett vision av detta ämne som är så relevant idag.
Stiftsfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i Svenska kyrkans regionala nivå, stiften. Ledamöterna utses vart fjärde år i direkta kyrkliga val. Till och med 1997 utsågs ledamöterna i stiftsfullmäktige genom indirekta val genom elektorer i församlingarna.
Stiftsfullmäktige utser genom indirekt val:
Stiftsfullmäktige finns också i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, där det är ett organ som deltar i stiftets administration vid sidan av domkapitlet. Till stiftsfullmäktiges huvudsakliga uppgifter hör att godkänna stiftets verksamhets- och ekonomiplan samt dess budget. Förutom sina andra uppgifter, utser stiftsfullmäktige i Finland en lekmannamedlem till domkapitlet.
Stiftsfullmäktige har 21 medlemmar som väljs för fyra år i taget. 14 av dem är lekmän och 7 är präster. Stiftsfullmäktige samlas minst två gånger per år.