Spåtistel

I den här artikeln kommer vi att utforska Spåtistel från ett helt nytt perspektiv, och analysera alla aspekter kring det för att ge en fullständig och detaljerad översikt över detta ämne. Från dess ursprung till dess inflytande idag, kommer vi att ingående undersöka varje aspekt av Spåtistel, för att hjälpa till att förstå dess betydelse och relevans i olika sammanhang. Genom omfattande forskning och ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka belysa Spåtistel och reda ut mysterierna kring den. Genom att syntetisera olika källor och synpunkter kommer vi att försöka erbjuda en rigorös och objektiv analys av Spåtistel, så att läsaren kan fördjupa sig i detta spännande ämne.

Spåtistel
Status i Finland: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteSpåtistelsläktet
Carlina
ArtSpåtistel
C. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Carlina vulgaris
AuktorLinné, 1753

Spåtistel (Carlina vulgaris) är en art i familjen korgblommiga växter.

Synonymer

Vetenskapliga namn

  • Carlina bieberstenii Bern. ex Hornem.
  • Carlina longifolia Rchb

Svenska namn

Etymologi

Det vetenskapliga namnet

Longifolia betyder "långbladig"

Vulgaris betyder "allmän"

För härledningen av Carlina finns två teorier: [3]

  1. Det finns en tistelliknade sippa som i en norditaliensk dialekt kallas cardelina, detta namn har via namnet på fågeln steglits, Carduelis carduelis, (tyska Distelfink — tistelfink — härletts till latinska Carduus, vilket blivit det vetenskapliga namnet på piggtistelsläktet.
  2. Enligt en skröna skulle Karl den store (742- -814), alternativt kejsar Karl V (1500- -1558) haft en dröm där en ängel sade att växten silvertistel skulle vara bra mot pest varför Karl anbefallde växten för soldaterna i sin här. Växten fick då namnet Karlsblume (Karlblomma), vilket skulle bli roten till latinska namnet på silvertistel, Carlina acaulis. Av källan, tyska Wikipedia, framgår inte i vilken form silvertisteln skulle användas som botemedel.
    Det finns noteringar [4] om att man förr åt spåtistelns blomkorg ungefär som kronärtskocka. Kanske var det så soldaterna skulle förebygga pest?

Svenska

Namnet spå(mans)tistel har växten fått därför att den sägs kunna spå väder. Sedan den blommat ut står stråna kvar över vintern, och på våren visar de hoptorkade hyllebladen en hygroskopisk effekt: Vid hög relativ luftfuktighet (RH) drar de ihop sig till en holk, vid lågt RH står de rätt ut.

Mekanismen är att undersidan av bladen drar åt sig mera vatten än översidan.

Källor

  1. ^ Arto Kurtto (2019). ”Finsk rödlistning av spåtistel – Carlina vulgaris” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.39866. Läst 22 mars 2022. 
  2. ^ Tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  3. ^ Tyska wikipedia, Silberdistel
  4. ^ Arkiverad 18 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine. Alternativmedicin

Externa länkar