Idag är Sputnik 3 ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar, kön och nationaliteter. Sedan dess uppkomst har Sputnik 3 väckt stort intresse i samhället på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Med tiden har Sputnik 3 blivit en diskussionspunkt på olika plattformar och genererat otaliga åsikter och synpunkter. När relevansen av Sputnik 3 fortsätter att växa är det viktigt att fördjupa sig i dess olika aspekter och förstå dess inflytande i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten av Sputnik 3 och dess relevans i dagens samhälle.
Sputnik 3
(Спутник-3)  |
| Status | uppdraget slutfört |
|---|
| Typ | Geovetenskap |
|---|
| Större entreprenör | OKB-1 |
|---|
| NSSDC-ID | 1958-004B[1] |
|---|
| Uppdragets varaktighet | 692 dygn |
|---|
| Webbplats | |
|---|
| Uppskjutning |
|---|
| Uppskjutningsplats | Bajkonur |
|---|
| Uppskjutning | 15 maj 1958 |
|---|
| Uppskjutningsfarkost | Sputnik 8A91 |
|---|
| Omloppsbana runt Jorden |
|---|
| Halv storaxel | 7 418,7 km |
|---|
| Excentricitet | 0,110932 |
|---|
| Banlutning | 65,18° |
|---|
| Omloppstid | 105,9 minuter |
|---|
| Apoapsis | 1 864 km |
|---|
| Periapsis | 217 km |
|---|
| Egenskaper |
|---|
| Massa | 1 327 kg |
|---|
Sputnik 3 (ryska: Спутник-3) var en sovjetisk satellit som sköts upp den 15 maj 1958 från Bajkonur av en modifierad R-7 Semjorka. Det var en forskningssatellit för att undersöka den övre atmosfären och närrymden. På grund av ett hårdvarufel i sin bandspelare kunde satelliten inte hitta Van Allen-bältena.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sputnik 3, 24 mars 2015.
Fotnoter
