Den här artikeln analyserar Sonja Hagemann ur olika perspektiv, för att förstå dess betydelse och relevans idag. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på kulturen har Sonja Hagemann blivit ett ämne av stort intresse för människor i alla åldrar och sektorer. Utefter dessa linjer kommer dess ursprung, dess utveckling över tid och de olika åsikter och teorier som kretsar kring den att utforskas. Likaså kommer dess implikationer och konsekvenser inom olika områden att undersökas, i syfte att ge en heltäckande och komplett vision av Sonja Hagemann.
Sonja Hagemann | |
Född | 6 september 1898 Kristiania |
---|---|
Död | 17 oktober 1983 (85 år) |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Universitetet i Oslo ![]() |
Sysselsättning | Litteraturhistoriker, litteraturkritiker |
Politiskt parti | |
Venstre | |
Barn | Fredrik Hagemann (f. 1929) |
Släktingar | Eli Greve (syskon) |
Utmärkelser | |
Norsk kulturråds ærespris (1980) | |
Redigera Wikidata |
Sonja Agnes Weyergang Hagemann, född 6 september 1898 i Kristiania, död 17 oktober 1983 i Oslo, var en norsk litteraturvetare, litteraturkritiker och författare.
Hon var Dagbladets första barnbokskritiker, en post som hon innehade från 1946 till 1971. Hon föreslog själv för tidningen att den borde införa litteraturkritik av barnböcker och hade som mål att utveckla en professionell kritik av barnböcker. Hon är framförallt känd för det banbrytande trebandsverket Barnelitteratur i Norge, det första bandet kom 1965 och det sista 1974.
1980 fick hon Norsk kulturråds ærespris.
Sonja Hagemanns barn- och ungdomsbokspris har uppkallats efter henne.
|