Solaris (1972)
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Solaris (1972) och dess konsekvenser för det moderna samhället. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Solaris (1972) varit föremål för debatt, diskussion och ständigt intresse. Genom åren har Solaris (1972) bevisat sin relevans inom olika områden, från politik till vetenskap till populärkultur. Genom denna omfattande analys kommer vi att försöka bättre förstå vikten av Solaris (1972) i dagens värld och hur det har format vårt sätt att tänka, agera och relatera till miljön omkring oss. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa om Solaris (1972).
| Solaris (Солярис) | |
 | |
| Genre | Drama science fiction |
|---|---|
| Regissör | Andrej Tarkovskij |
| Producent | Vjatjeslav Tarasov |
| Manus | Andrej Tarkovskij Fridrikh Gorensjtein |
| Skådespelare | Natalja Bondartjuk Donatas Banionis |
| Originalmusik | Eduard Artemjev Vjatjeslav Ovtjinnikov |
| Premiär | 1972 |
| Speltid | 165 minuter |
| Land | Sovjetunionen |
| Språk | Ryska |
| Nyinspelningar | Solaris (2002) |
| IMDb SFDb Elonet Yle Arenan | |
Solaris (ryska: Солярис) är en science fiction-dramafilm från 1972 i regi av Andrej Tarkovskij, baserad på Stanisław Lems roman Solaris från 1961.
Handling
Solaris är ett meditativt psykologiskt drama som utspelar sig på en rymdstation i omloppsbana runt en planet som kallas Solaris. Det vetenskapliga arbetet på rymdstation har hamnat i en kris. Psykologen Kris Kelvin reser till stationen för att utvärdera och undersöka situationen, men hemsöks snart av samma typ av hallucinationer som har drabbat de övriga besättningsmedlemmarna.
Rollista (i urval)
- Natalja Bondartjuk – Hari
- Donatas Banionis – Kris Kelvin
- Jüri Järvet – Dr. Snaut
- Vladislav Dvorzjetskij – Berton
- Nikolaj Grinko – Kelvins far
- Anatolij Solonitsyn – Dr. Sartorius
Om filmen
Förväntningarna kring filmen byggdes delvis upp i kontexten av att många såg på den som ett sovjetiskt svar på Stanley Kubricks science fiction-film 2001 – ett rymdäventyr som hade gått upp på biograferna fyra år tidigare (1968). Kubrick själv uppskattade Solaris, men Tarkovskij i sin tur hade inte lika mycket till övers för 2001 – ett rymdäventyr som han kallade för "till stora delar falsk", i samtal med Naum Abramov 1970.[1][2]
Filmen blev en stor framgång. Den presenterades vid Filmfestivalen i Cannes 1972 och vann Prix du Jury, FIPRESCI-priset och nominerades till Guldpalmen.[3]
Källor
- ^ "Andrei Tarkovsky Calls Kubrick's 2001: A Space Odyssey a "Phony" Film "With Only Pretensions to Truth"" Marshall, Colin. Open Culture. 15 juli, 2015. Läst 29 september, 2019.
- ^ Dialogue with Andrei Tarkovsky about Science-Fiction on the Screen Abramov, Naum (från Ekran, 1970–1971, sid. 162–165). Översatt från ryska av Jake Mahaffy och Yulia Mahaffy. Andrey Tarkovsky Interviews. John Gianvito (red). University of Mississippi Press (2006). sid. 36.
- ^ ”Festival de Cannes: Solaris”. festival-cannes.com. http://www.festival-cannes.com/en/archives/ficheFilm/id/2367/year/1972.html. Läst 14 april 2009.
Externa länkar
- Solaris på Svensk Filmdatabas
- Solaris på Internet Movie Database (engelska)
| |||||