Sofia Tolstoj

I dagens värld har Sofia Tolstoj blivit ett återkommande ämne som täcker olika intresseområden. Från politik till teknik, kultur och samhälle i allmänhet, Sofia Tolstoj har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess betydelse och relevans kan inte underskattas, och dess inverkan märks på alla nivåer i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Sofia Tolstoj, från dess ursprung till dess inflytande på människors dagliga liv. Vi kommer att analysera dess utveckling över tiden och undersöka dess konsekvenser för framtiden.

Sofia Tolstoj
Född22 augusti 1844 (g.s.)
Pokrovskoje-Stresjnevo, Ryssland
Död4 november 1919[1][2][3] (75 år)
Jasnaja Poljana
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Ryska republiken och Sovjetryssland
SysselsättningFörfattare, biograf, dagboksskrivare, självbiograf, fotograf[4]
MakeLev Tolstoj[5]
BarnSergej Lʹvovič Tolstoj (f. 1863 och 1863)
Tat'jana L'vovna Tolstaja (f. 1864)
Ilʹja Lʹvovič Tolstoj (f. 1866)
Lev Tolstoj (f. 1869)[6]
Marija Tolstaja (f. 1871)
Andrej Tolstoj (f. 1877)
Michail Tolstoj (f. 1879)
Alexandra Tolstaya (f. 1884)
FöräldrarAndrej Bers[6]
Ljubov Islavina[6]
Redigera Wikidata
Fotografi av Sofia Tolstoj och maken Leo Tolstoj 23 september 1910 på parets 48:e bröllopsdag, en kort tid innan Leo Tolstoj avvek från hemmet och snart därefter dog.

Sofia Andrejevna Tolstoj (ryska: Со́фья Андре́евна Толста́я, tr. Sofia Andrejevna Tolstaja), född Bers den 22 augusti 1844 i Moskva, död 4 november 1919 på Jasnaja Poljana i guvernementet Tula, var en rysk författare och fotograf samt hustru till Leo Tolstoj.

Biografi

Sofia Tolstoj var den andra av tre döttrar till hovläkaren Andrej Behrs (1808-68) och hans hustru Liubov Behrs, född Islawina (1826-86). Hon växte upp i Kreml och tog examen som guvernant vid Moskvauniversitet 1861. Hon gifte sig året därpå vid 18 års ålder med den då 34-årige Leo Tolstoj, som var en vän i familjen och en redan känd författare. Paret bosatte sig på Tolstojs familjeegendom Jasnaja Poljana nära Tula.

Hon var gravid 16 gånger och fick 13 barn, av vilka åtta överlevde barnaåren. Familjen var förmögen genom inkomster från makens egendomar och böcker.

Sofia Tolstoj hjälpte maken i dennes skrivarbete. Hon renskrev till exempel hela manuskriptet till Krig och fred sju gånger. År 1887 började hon på allvar att fotografera med en bärbar Kodak-kamera och tog fler än tusen bilder under femton år, vilka dokumenterade hennes och Leo Tolstojs liv och slutåren för det tsaristiska Ryssland. Hon skrev dagböcker under hela sitt liv, i vilka hon dokumenterade livet med Leo Tolstoj och vilka senare publicerades. Hon skrev också en självbiografi, som avslutades 1914.

Äktenskapet blev under de senare åren av Leo Tolstojs liv problematiskt, bland annat på grund av dennes önskemål att ge bort sin egendom och leva ett asketiskt liv. Han hade också vid denna tid lärjungen Vladimir Chertkov (1854-1936), vilken önskade framstå som Tolstojs närmaste förtrogne och som i Tolstojs levnadstecknare negativt beskrivit Sofia Tolstoj för eftervärlden. Leo Tolstoj avvek till slut från godset vid 82 års ålder 1910 tillsammans med sin läkare och dottern Alexandra, varefter han dog tio dagar senare. Sofia Tolstoj fortsatte att bo på Jasnaja Poljana. Hon levde där under ryska revolutionen och dog där 1919.

Sofia Tolstojs fotografier låg länge bortglömda. De återupptäcktes på 2000-talet i Tolstojmuseet i Moskva av kuratorn och historikern Leah Bendavid-Vahl och publicerades 2007.

” Jag försöker att överbevisa mig själv om att äkta lycka kommer ur att genomföra sina plikter, och jag tvingar mig att skriva allt hans arbete och att göra alla mina andra uppgifter. Men ibland förlorar jag styrkan och längtar efter lite personlig lycka, privatliv och arbete som är helt mitt eget. „
– Sofia Tolstoj[7]

Litteratur

  • Sofia Tolstoj: Sofia Andrejevna Tolstojs dagbok, Norstedts, Stockholm 1928
  • Ursula Keller och Natalja Sharandak: Sofja Andrejewna Tolstaja: Ein Leben an der Seite Tolstojs, Frankfurt am Main 2009
  • Nina Niktina: Sofja Tolstaja, Moskva 2010
  • Alexandra Popoff: Sophia Tolstoya. A Biography Free Press 2010
  • Leah Bendavid-Vahl: Song without words: the photographs & diaries of countess Sophia Tolstoy, National Geographic, Washington, DC 2007

Källor

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6w78sv2, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 27164.
  3. ^ Babelio, Babelio författar-ID: 102383.
  4. ^ Luce Lebart & Marie Robert, A World History of Women Photographers, Thames & Hudson, 2022 och 25 oktober 2022, ISBN 978-0-500-02541-3.
  5. ^ Union List of Artist Names, 15 april 2015, ULAN: 500340891, läs online, läst: 21 maj 2021.
  6. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
  7. ^ Från dagboken 1887, citerat i Svenska Dagbladet 25 augusti 2013

Externa länkar