Snöslunga

Denna artikel syftar till att ta upp betydelsen av Snöslunga i dagens samhälle. Snöslunga har varit ett ämne av relevans i flera år och dess inverkan har blivit mycket tydligare på senare tid. Sedan starten har Snöslunga spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet och påverkat både på personlig och kollektiv nivå. Vid detta tillfälle kommer inverkan av Snöslunga i olika områden att analyseras på djupet, liksom dess relevans idag. Dessutom syftar den till att ge ett brett och kritiskt perspektiv på den roll som Snöslunga spelar i vårt samhälle, och lyfta fram dess inflytande på kultur, politik, ekonomi och teknisk utveckling.

Bandgående snöslunga.
Fordonsburen snöslunga.

En snöslunga är ett motordrivet redskap för snöröjning. Snöslungan samlar upp snö från marken och kastar ut (slungar) snön genom luften till en annan plats eller till en lastbärare för vidaretransport.

De flesta snöslungor – även modeller för hemmabruk – är självgående. Slungans förare går bakom maskinen eller sitter på en förarplats på maskinen. En snöslunga kan också vara ett tilläggsaggregat till entreprenadmaskiner och drivs då ofta av den sistnämndas hydraulsystem. I förarens gränssnitt återfinns vanligen reglage för utkastarens elevation och riktning, slungans framdrivningshastighet samt gaspådrag.

Den vanligaste konstruktionslösningen är den kraftigare tvåstegsslungan. Det första steget består av att en eller flera snöskruvar luckrar upp och samlar ihop snön från marken. I nästa steg accelereras snön av en impeller till tillräcklig fart för att lämna snöslungan genom utkastaren och landa lagom långt bort. Mycket enkla snöslungor kan konstrueras som en enstegsslunga genom att snöskruven ger den uppsamlade snön tillräcklig fart för att slungas ut genom utkastaren.

Historia

Den (troligtvis) första snöslungan som använts i Sverige importerades 1936 från USA, där sådana varit i bruk några år.

Källor

Noter

  1. ^ Mauno Lassila (2003). ”Äldre väghållningsteknik och fordon”. Västerbotten (Västerbottens läns hembygdsförening) (2): sid. 21. ISSN 0346-4938. Arkiverad från originalet den 7 november 2018. https://web.archive.org/web/20181107145520/https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/2003_2.pdf. Läst 7 november 2018. 

Externa länkar