Smalnäsor
I dagens värld är Smalnäsor ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Oavsett om det har påverkat samhället, ekonomin eller populärkulturen, har Smalnäsor blivit en konstant konversationspunkt och en analyspunkt för både akademiker, experter och nyfikna. Under åren har Smalnäsor utvecklats och genererat djupa debatter, såväl som viktiga framsteg som har markerat milstolpar i historien. I den här artikeln kommer vi att försöka utforska de olika aspekterna av Smalnäsor och analysera dess inflytande på våra liv.
| Smalnäsor | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorrhini |
| Infraordning | Anthropoidea |
| Parvordning | Smalnäsor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Catarrhini | |
| Auktor | É. Geoffroy, 1812 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Smalnäsor (Catarrhini) är en parvordning som tillhör underordningen Haplorrhini som tillhör ordningen primater. Smalnäsor skildes troligtvis från parvordningen brednäsor på grund av kontinentaldriften. Båda tillhör infraordningen Anthropoidea.
Kännetecken
Som namnet antyder har smalnäsor en smal nässkiljevägg och två parallella näsborrar som är riktade fram- och neråt.[1] Dessutom är hörselgången hos alla arter bygd av benvävnad och det finns bara två premolara tänder. De flesta arterna har i motsats till brednäsor en motsättlig tumme. Svansens längd varierar mellan arterna men den fungerar aldrig som gripsvans.
Tandformeln är I 2/2 C 1/1 P 2/2 M 3/3, alltså 32 tänder. Vid tårna förekommer jämförelsevis tunna naglar.[1]
Smalnäsor är mellanstora till stora primater och vanligen större än brednäsor. De minsta arterna finns i släktet dvärgmarkattor med en vikt mellan 0,8 och 1,3 kilogram.
Utbredning och habitat
Smalnäsor lever i Afrika, Asien och Europa men inte i Amerika, Australien eller Antarktis, med undantag för människan, som numera förekommer över hela jordklotet. I Asien förekommer de huvudsakligen i kontinentens södra och sydöstra delar. Utbredningsområdet sträcker sig norrut till Japan och söderut till Timor. I Europa är berberapan den enda vilt levande arten (förutom människan), men det antas att populationen (vid Gibraltar) infördes av människan.
De flesta arter lever i skogen men smalnäsor är angående habitatet mera variabla än brednäsor. Det förekommer till exempel arter som vistas främst på marken (gelada) och andra arter som lever företrädesvis i savannen.
Levnadssätt
Alla arter i parvordningen är aktiva på dagen.[1] Ofta förekommer ett komplext socialt beteende men individer som lever i par eller i flockar. Smalnäsor är vanligen växtätare men en del arter är allätare.
Systematik
I systematiken är smalnäsor systergruppen till brednäsor. De sistnämnda förekommer bara i Amerika. Tillsammans bildar de ett taxon med det vetenskapliga namnet Anthropoidea eller Simiiformes.
Idag existerar två överfamiljer:[1]
- i överfamiljen Cercopithecoidea som består bara av familjen markattartade apor (Cercopitheciaea) har alla arter en svans. I familjen ingår de flesta arter som lever i Gamla världen, däribland markattor, makaker och babianer.
- arter i överfamiljen människoartade (Hominoidea) saknar svans. Bredvid några utdöda djurgrupper ingår gibboner och människoapor i denna överfamilj.
- andra utdöda primater som inte räknas till en av dem nämnda överfamiljer tillhör också delordningen smalnäsor, exempelvis Oreopithecus bambolii.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 1 december 2009.
- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer-Verlag 2003, ISBN 3-540-43645-6
Noter
- ^ Noel Rowe, red (1996). ”Catarrhini” (på engelska). The Pictorial Guide to the Living Primates. Pogonias Press. sid. 119. ISBN 0-9648825-1-5
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Smalnäsor.
|