Slungboll
I dagens värld är Slungboll ett ständigt omtalat ämne som berör människor i alla åldrar och i alla delar av världen. Dess inverkan går inte obemärkt förbi och dess relevans är obestridlig i olika aspekter av det dagliga livet. Både på det personliga och professionella planet har Slungboll skapat debatt, varit föremål för studier och väckt intresse hos åtskilliga experter. Genom historien har Slungboll utvecklats och anpassats till sociala, politiska och tekniska förändringar, vilket väsentligt påverkat hur vi möter dagens och framtidens utmaningar. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska påverkan av Slungboll och analysera dess inflytande i olika sammanhang, i syfte att bättre förstå dess betydelse och de implikationer det har för dagens samhälle.
Slungboll är en boll med läderrem som kan användas som kastredskap eller i lagspel, varav det sistnämnda förekommer framförallt i Tyskland. Som kastgren har slungbollen varit relativt vanlig i Sverige, i såväl skolidrott som i större friidrottsmästerskap; mellan 1930 och 1952 anordnades det ett svenskt mästerskap för damer i grenen. En slungboll kan väga 1–1,5 kilo och mäta 52–70 centimeter i omkrets.
Majken Åberg från Norrköpings Kv. IK/IFK Norrköping blev svensk mästare de sista 16 åren slungboll fanns med på SM. Hon satte även den 23 juli 1944 ett inofficiellt världsrekord på 53,32 under en uppvisning i Likenäs i norra Värmland. Den aktuella slungbollen finns fortfarande kvar i klubbens ägo. Eftersom slungboll aldrig kom mycket längre än till skolidrotten, övertalades hon strax före OS i London 1948 att börja träna diskus vilket hon också gjorde. I OS kom hon på sjunde plats.
Referenser
- ^ ”slungboll - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/slungboll. Läst 7 februari 2024.
- ^ ”Majken Åberg – slungbollens mästarinna : Skövde Idrottshistoriska Sällskap”. www.skovdeihs.se. https://www.skovdeihs.se/museum/museum-del-ii/majken-aberg-slungbollens-mastarinna/. Läst 7 februari 2024.