Slaget vid Torzjok

I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Slaget vid Torzjok. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att utforska varje aspekt av detta ämne med målet att tillhandahålla en fullständig och uttömmande analys. Vi kommer att upptäcka dess många aspekter, dess implikationer inom olika områden och dess möjliga framtida prognoser. Genom en helhetsvision kommer vi att närma oss Slaget vid Torzjok ur olika perspektiv för att ge läsaren en djupare och rikare förståelse. Det spelar ingen roll om du är expert på ämnet eller bara har ett slentrianmässigt intresse; I den här artikeln hittar du värdefull information som inbjuder dig att reflektera och fördjupa dig i den spännande världen av Slaget vid Torzjok.

Slaget vid Torzjok
Del av De la Gardieska fälttåget
Ägde rum 17 juni (enligt g.s.) 1609
Plats Torzjok, Ryssland
Resultat Svensk-rysk seger
Stridande
Ryssland
Sverige 		Polen-Litauen
Befälhavare och ledare
I staden:
Kornilo Tjoglokov
Stödtrupper:
Semen Golovin
Evert Horn 		Alexander Zborowski
Gregori Sjachovskoj
Styrka
2000 man 3000 man
Förluster
17 döda 100 döda

Slaget vid Torzjok var ett slag under De la Gardieska fälttåget. Slaget stod mellan allierade svenska och ryska trupper mot polsk-litauiska trupper den 17 juni 1609 vid Torzjok.

Bakgrund

Under den inledande delen av De la Gardieska fälttåget allierade sig Sverige och Ryssland mot tronpretendenten falske Dmitrij II. Den 6 juni förenades den svenska hären under befäl av Jakob de la Gardie med den ryska hären under befäl av Michail Skopin-Sjujskij på vägen mot Torzjok. Redan den 16 maj hade Torzjok frivilligt underkastat sig Skopin-Sjujskij som lät skicka dit en avdelning under befäl av Kornilo Tjoglokov för att befästa staden. Som svar på detta skickades från Tusjino 3000 man under befäl av Alexander Zborowski och Grigorij Sjachovskoj för att återerövra Torzjok. Emot detta hot skickade de allierade 2000 man under befäl av Evert Horn och Semen Golovin.

Slaget

När de allierade framkom till Torzjok stod de polsk-litauiska trupperna redan uppställda i tre formationer på ett fält invid staden. Striden blev het och två av de polsk-litauiska formationerna drevs tillbaka av allierade pikenerare. Den sista formationen vann dock mer framgång då den drev det allierade kavalleriet till staden. Vid denna tid hade det dock uppstått oreda i den polsk-litauiska hären och de allierade ordnade då en motattack och fördrev de polsk-litauiska trupperna.

Referenser

  • Almuist, Helge (1907). Sverige och Ryssland 1595-1611
  • Akiander, Matthias (1849). Utdrag ur ryska annaler
  • Fryxell, Ander (1863). Berättelser ur svenska historien
  • von Dalin, Olof (1761). Svea rikes historia ifrån des begynnelse til wåra tider: del Påfviska tiden, s. 592