I dagens värld har Slaget vid Szigetvár fått obestridlig relevans. Vare sig som huvudperson i stora förändringar, som ett debattobjekt eller som en historisk referenspunkt, väcker Slaget vid Szigetvár ett stort intresse. Dess inverkan sträcker sig utanför ett specifikt område och påverkar olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Slaget vid Szigetvárs roll och dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Från dess ursprung till dess utveckling, inklusive dess implikationer, kommer vi att fördjupa oss i en komplett analys som gör att vi bättre kan förstå omfattningen av Slaget vid Szigetvár och dess relevans i dagens samhälle.
Slaget om Szigetvár var en belägring av ett fort i Szigetvár, Ungern, som pågick mellan den 6 augusti och den 8 september 1566. Habsburgska monarkin, Ungern, Kroatien samt Moldova var allierade till en stor armé under ledning av kroaten Nikola Šubić Zrinski. Dessa hade i uppgift att försvara sin makt mot en osmansk armé under befäl av den gamle men erfarne sultanen Süleyman I.
Se även
Fotnoter
- ^ Även om turkarna vann slaget kan resultatet ses som en "pyrrhusseger" på grund av en stora turkiska förluster och Süleymans död. Dessutom försenade striden den osmanska frammarschen mot Wien samma år och avbröt den osmanska expansionen i Europa.
- ^ Majoriteten av försvararna var etniska kroater, vilket tydligt anges i den enda förstahandrapporten kring belägringen, skriven i Podsjedanje i osvojenje Sigeta av Franjo (Ferenc) Črnko, Zrinskys kammarherre, och en av de överlevande soldaterna från striden. Senare verk Vazetje Sigeta grada (1573) av Brne Karnarutić, Szigeti veszedelem (1647) av Nicholas VII Zrinsky och Opsida Sigecka (1647) av Peter Zrinsky, bevisar också att kroater var i majoritet bland försvararna.
- ^ Antalet 300 000 osmaner nämns av vissa krönikörer, förmodligen överskattat. Det finns en viss tendens av vissa historiker att överdriva dessa siffror för att överskatta de underlägsna försvararnas mod i Szigetvár. Trots att Süleyman den 1 maj 1566 lämnade Istanbul i spetsen för en av de största arméerna han någonsin befallt, var antalet på hans styrkor troligen närmare 100 000 än 300 000.
Referenser
- ^ Kohn, George C. (2006) (på engelska). Dictionary of wars. Infobase Publishing. sid. 47. ISBN 9780816065776
- ^ Lázár and Tezla, István and Albert (1999) (på engelska). Illustrated history of Hungary. Corvina. sid. 70. ISBN 9789631348873
- ^ Hughes, Timothy. ”Item 548456” (på engelska). Rare & Early Newspapers. http://www.rarenewspapers.com/view/548456. Läst 1 december 2009.
- ^ Lieber, Francis (1845) (på engelska). Encyclopædia Americana: A popular dictionary of arts, sciences, literature, history, politics, and biography. "13". Philadelphia: Columbia University Library. sid. 345
- ^ Wheatcroft, Andrew (2009) (på engelska). The Enemy at the Gate: Habsburgs, Ottomans, and the Battle for Europe. Basic Books. sid. 59-60. ISBN 9780465013746
- ^ Turnbull, Stephen R (2003) (på engelska). The Ottoman Empire, 1326–1699. New York (USA): Osprey Publishing Ltd. sid. 57. ISBN 0-415-96913-1
- ^ Shelton, Edward (1867) (på engelska). The book of battles: or, Daring deeds by land and sea. London: Houlston and Wright. sid. 82-83. http://books.google.com/books?id=S7oBAAAAQAAJ
- ^ Elliott, John Huxtable (2000) (på engelska). Europe divided, 1559–1598. Wiley-Blackwell. sid. 117. ISBN 9780631217800
- ^ Tait, William (1853) (på engelska). Tait's Edinburgh magazine. "20". Edinburgh: Sutherland and Knox. sid. 679
- ^ Coppée, Henry (1864) (på engelska). The United States service magazine. "2". New York: C. B. Richardson. sid. 562-565