Slaget vid Mons

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Slaget vid Mons, ett ämne som har väckt intresse och nyfikenhet hos otaliga människor genom tiden. Slaget vid Mons är ett element som finns i olika aspekter av det dagliga livet, från historia till vetenskap, genom konst och kultur. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Slaget vid Mons till ett ämne som är värt att behandlas och analyseras i detalj. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i en upptäckts- och kunskapsresa som gör att vi bättre kan förstå vikten och relevansen av Slaget vid Mons i världen omkring oss.

Slaget vid Mons
Del av Första världskriget

Soldater ur Royal Fusiliers vilar på torget i Mons inför slaget.
Ägde rum 23 augusti 1914
Plats Mons, Belgien
Resultat Brittisk reträtt
Stridande
Förenade kungariket Storbritannien och Irland Storbritannien Kejsardömet Tyskland Tyskland
Befälhavare och ledare
Storbritannien John French
Storbritannien Horace Smith-Dorrien
Kejsardömet Tyskland Alexander von Kluck
Styrka
2 armékårer
1 kavalleridivision
1 kavalleribrigad
300 fältkanoner
4 armékårer
3 kavalleridivisioner
600 fältkanoner
Förluster
1 638 2 000–5 000

Slaget vid Mons ägde rum den 23 augusti 1914 och var en del av slaget om gränserna i första världskriget. Det var den första betydande striden för British Expeditionary Force, vars uppgift var att hålla linjen längs Mons–Condé-kanalen vid den belgiska gruvstaden Mons, i syfte att förhindra Tysklands 1. Armee från att avancera in i Frankrike.

Britterna tvingades snabbt retirera när de insåg hur pass numerärt överlägsen den tyska styrkan var, men den framgångsrika reträtten och de stora skador man lyckades åsamka tyskarna innebar ändå en moralisk seger för den brittiska sidan.

Eftermäle

Den 29 september 1914 publicerade Evening News i London en novell av Arthur Machen vid namn "The bowmen", om en soldat som under slaget vid Mons åkallar Sankt Göran och frambesvärjer spökbågskyttar från slaget vid Azincourt som understödjer britterna. Novellen var inte markerad som fiktion och fick stor spridning genom återtryck i andra tidningar. Berättelsen fick snabbt eget liv och gav upphov till en modern sägen om att änglar skulle ha ingripit i slaget. Machen själv beklagade vad hans fiktion hade givit upphov till och beskrev sig som en oavsiktlig bedragare i förordet till den novellsamling från 1915 som novellen fanns med i.

Källor

Externa länkar