Numera är Slaget vid Kivinebb ett ämne som har fått stor relevans i det moderna samhället. I åratal har Slaget vid Kivinebb varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, vare sig inom offentlig politik, i den akademiska världen eller i människors vardag. Men trots den betydelse som Slaget vid Kivinebb har fått, finns det fortfarande många aspekter som är lite kända eller som skapar kontroverser. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika aspekter av Slaget vid Kivinebb på djupet, analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling genom åren och de möjliga konsekvenser det har för framtiden.
| Slaget vid Kivinebb | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Stora ryska kriget | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
| Sverige | Ryssland | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Jöns Månsson Ulfsparre | Ivan Bibikoff † | ||||||
| Styrka | |||||||
| 560 | 12 000 | ||||||
| Förluster | |||||||
| små | 600 man 29 fanor | ||||||
| |||||
Slaget vid Kivinebb stod mellan Jöns Månsson Ulfsparre, och hans fåtaliga soldater, och en betydligt större rysk armé vid Kivinebb i Karelen den 11 mars 1555. Ulfsparres soldater segrade på grund av den för året stränga vintern och att den svenska enheten hade skidor, varför deras rörlighet var mycket högre. Anledningen till slaget var att ryska styrkor hade gått in över den svenska gränsen för att erövra Finland. Ryssland var redan vid denna tid ett rike som hade förmågan att mobilisera mängder med folk, och en strid på dessa ryska villkor, skulle kunna blivit förödande.
Slaget, om det nu skall kallas så, var en del av Stora ryska kriget som Rysslands tsar Ivan IV "den förskräcklige" (1533–1584) förklarat Sverige.