Släpgrävmaskin

I Släpgrävmaskins artikel kommer vi att utforska ett fascinerande ämne som har fångat många människors intresse genom åren. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer den här artikeln att ge en detaljerad och insiktsfull titt på Släpgrävmaskin. Genom djup och insiktsfull analys kommer vi att dyka in i de mest spännande och betydelsefulla dimensionerna relaterade till Släpgrävmaskin, och avslöja dess inverkan på olika aspekter av samhället och kulturen. Med en kombination av historisk information, aktuell data och relevanta reflektioner försöker denna artikel kasta nytt ljus över Släpgrävmaskin och ge ett förnyat perspektiv på dess betydelse och relevans i den moderna världen.

Släpgrävmaskin

Släpgrävmaskin är en typ av grävmaskin som används vid stora anläggningsarbeten och i dagbrott, främst kolgruvor. Vid anläggningsarbeten används vanligen mindre maskiner, medan de större maskinerna återfinns framför allt i kolgruvor, där de blottlägger kollagren, så att dessa kan brytas. Släpgrävmaskiner är bland de största mobila maskinerna på land och väger vanligen omkring 2 000 ton, men även exemplar på 13 000 ton har konstruerats (Big Muskie).

En släpgrävmaskin består av en stor skopa som hänger i hissvajern från en lång fackverksbom fäst på maskinen där föraren sitter. Skopan manöveras horisontellt med hjälp av dragvajern och vikten av skopan.

Användning i Sverige

Mest framträdande är de fyra släpgrävmaskiner av typen Marion 7400 som Vattenfall köpte in i omgångar för att användas i de stora schaktningsarbetena som erfordrades för utbyggnaden av flera av de stora vattenkraftverken under 1950-talet och 1960-talet. Den första maskinen köptes in i samband med utbyggnaden av Hölleforsen för att gräva en 6 kilometer lång utloppskanal för att kunna ta till vara mer av forsens fallhöjd. Många mindre släpgrävmaskiner kom också att användas under den stora vattenkraftutbyggnaden.

Tillverkare