Skörd
I den här artikeln kommer vi att ta en djupgående titt på Skörd och dess inverkan på dagens samhälle. Sedan dess uppkomst har Skörd genererat oändliga åsikter och debatter, och blivit ett återkommande samtalsämne. Under de senaste åren har Skörd fått ännu större relevans och påverkat så olika aspekter som politik, ekonomi, kultur och teknik. På dessa sidor kommer vi att utforska de olika vinklarna från vilka Skörd kan närma sig, och undersöka dess implikationer och utmaningar i den samtida världen. Utan tvekan fortsätter Skörd att vara en anledning till reflektion och analys, och denna artikel försöker belysa dess betydelse och betydelse.
Skörd är insamling av växter eller växtdelar, antingen odlad på åkrar och ängar eller vild i skog och mark, för förädling eller konsumtion. Inom jordbruket skördar man en gång om året, vanligen på hösten, i Norden och andra länder med tempererat klimat. I tropikerna kan man skörda tre gånger om året.
Ordet används ibland bildligt, till exempel idrottsutövare kan skörda framgångar på arenorna, eller politiker i val.
Spannmålsskörd
Odlade, storfröiga former av gräs kallas säd eller spannmål, och med skörd menas ofta avverkningen av just spannmål.
Förr slogs säden med lie och bands till kärvar, manuellt eller med självbindare. Kärvarna ställdes mot varandra två och två i grupper om 8 par eller mer eller sattes upp på en stör benämnd snes eller krake. När säden torkat kördes den till en loge där den tröskades med slaga eller tröskverk.
Numera skördas säden med skördetröska, där både skörden och tröskningen (separationen) av sädeskornen görs direkt efter varandra. Sädeskornen tas om hand, medan halmen får ligga kvar på fältet för senare insamling eller nedplöjning. Vid spannmålsskörd återstår stubb, 5–10 cm höga avskurna strån.
Se även
Referenser
- ^ skörd i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 20 februari 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Skörd.
| ||||||||||||||||||||