Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap

I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap. Från dess ursprung till dess relevans idag har detta ämne fångat intresset hos miljontals människor runt om i världen. Genom åren har Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap visat sig ha en betydande inverkan på olika aspekter av samhälle, kultur och vardagsliv. Genom en uttömmande analys kommer vi att grundligt undersöka betydelsen av Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap i olika sammanhang och dess position i det aktuella landskapet. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lär dig om Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap som gör dig mållös.

Professorsbostaden Skytteanum.

Skytteanska professuren är en professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik. Professuren, som inrättades vid Uppsala universitet av Johan Skytte 1622, är troligen den äldsta i statskunskap i världen.

Till underhåll av denna professur skänkte Johan Skytte vissa av honom själv förvärvade gårdar, bland annat en i staden befintlig fastighet, sedan dess kallad Skytteanum. Förr hade universitetet tjänstebostäder åt samtliga professorer. Skytteanum är den enda som ännu brukas som sådan.

Professurens innehavare, vilken av Gustav II Adolf erhöll försäkran om full likställighet med de övriga professorerna, skall enligt instiftelsebrevet tillsättas av Skytte och hans arvingar på svärdssidan samt, om släkten dör ut på denna, av döttrarnas manliga avkomlingar, såvitt de är adliga. Patronatet övergick från Skyttes son till hans dotterson överståthållaren greve Göran Göransson Gyllenstierna af Björksund och Helgö (1632–1686), och därefter via kvinnolinjen sedan 1799 till huvudmannen av fjärde grenen av grevliga ätten Mörner af Morlanda. Denne, som är patronus och ordförande i Skytteanska stiftelsen, väljer med hjälp av en rekryteringsgrupp en kandidat och underställer numera detta sitt val till universitetets rektor och konsistorium, vilket, om det ingenting har att invända mot valet, stadfäster detsamma.[1]

Under senare år var först konstnären Stellan Mörner af Morlanda (1896–1979) och sedan dennes son geologidocenten Nils-Axel Mörner af Morlanda (1938–2020) patronus. Efter den senares död innehas värvet av medicine doktor Jonas Mörner af Morlanda (född 1963), Båstad.[2]

Fullständig lista över skytteanska professorer

  1. 1622 (tf) Jonas Magni
  2. 1624–1627: Johannes Simonius (ev. från 1625)
  3. 1628–1630 (tjf), 1630-1642: Johannes Loccenius
  4. 1642–1647: Johann Freinsheim
  5. 1647–1679: Johannes Schefferus
  6. 1682–1697: Elias Obrecht
  7. 1698–1716: Johan Upmarck Rosenadler
  8. 1717–1738: Johan Hermansson
  9. 1738–1780: Johan Ihre
  10. 1781–1787: Jakob Axelsson Lindblom
  11. 1787–1803: Jacob Fredrik Neikter
  12. 1805–1838: Olof Kolmodin d.y.
  13. 1839–1841: Carl Thomas Järta
  14. 1843–1861: Olof Wingqvist
  15. 1862–1882: Wilhelm Erik Svedelius
  16. 1882–1900: Oscar Alin
  17. 1901–1915: Simon Boëthius
  18. 1916–1922: Rudolf Kjellén
  19. 1923–1947: Axel Brusewitz
  20. 1947–1972: Carl-Arvid Hessler
  21. 1972–2008: Leif Lewin
  22. 2008–: Li Bennich-Björkman

Se även

Källor

Fotnoter

  1. ^ Uppsala universitet, 23 oktober 2007: Li Bennich-Björkman kan bli nästa skytteanska professor Arkiverad 22 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 22 juni 2015
  2. ^ Sveriges ridderskaps och adels kalender 2022 (Stockholm 2021), sida 556.