Skottskog
Numera har Skottskog blivit ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Skottskog fått en betydande betydelse inom olika områden, från politik till ekonomi, vetenskap och kultur. Genom historien har Skottskog varit föremål för studier och debatt, genererat motstridiga åsikter och djupa reflektioner över dess inverkan på människors liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Skottskog, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision om ett ämne som väcker intresse hos miljontals individer runt om i världen.
Skottskog är en typ av kulturskog med kort (typiskt något tiotal år) omloppstid baserad på skottsättande lövträd, till exempel ask eller björk.[1] Efter huggning sker föryngring genom naturlig tillväxt av skott från stubbarna. Skottskogar har i Sverige använts för produktion av exempelvis brännved, stängselmaterial och foder (hamling).[2] Man kan räkna energiskogsodling som skottskogsbruk, vilket i så fall är den enda form av skottskog som idag har ekonomisk betydelse.
Skottskogsskötsel kallas med ett annat ord lågskogsskötsel.[3]
Referenser
- ^ Coppice forest Arkiverad 26 december 2009 hämtat från the Wayback Machine., artikel hos European Environment Agency, läst 2009-11-03.
- ^ Dan Rydberg och Jan Falk, Den mångsidiga skottskogen Arkiverad 20 augusti 2005 hämtat från the Wayback Machine., Sammanfattning av aktuell forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, 1996 (ISSN 1400-7789), läst 2009-11-03
- ^ Wahlgren, A (1914). Skogsskötsel. P.A. Norstedt & söners förlag
| |||||||||||||||||||||||
