I följande artikel kommer effekten av Skivarps kyrka på det samtida samhället att analyseras. Sedan dess uppkomst har Skivarps kyrka utövat ett betydande inflytande på olika aspekter av det dagliga livet, allt från kultur till ekonomi. Genom historien har Skivarps kyrka varit föremål för intensiv debatt och diskussion, väckt passioner och genererat sociala rörelser. I denna mening är det avgörande att noggrant undersöka orsakerna och konsekvenserna av Skivarps kyrkas närvaro i våra liv, såväl som dess potential att forma framtiden. Med ett multidisciplinärt tillvägagångssätt vill den här artikeln erbjuda en heltäckande vision av hur Skivarps kyrka har förändrats och fortsätter att förändra världen där vi lever.
Skivarps kyrka | |
Kyrka | |
Skivarps kyrka i augusti 2011
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Skåne län |
Ort | Skivarp |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Lunds stift |
Församling | Skivarps församling |
Koordinater | 55°25′27″N 13°34′2″Ö / 55.42417°N 13.56722°Ö |
Invigd | 1100-talet |
Bebyggelse‐ registret |
21300000004050 |
Sankt Laurentii kyrka är en kyrkobyggnad i Skivarp. Den tillhör Skivarps församling i Lunds stift.
Kyrkan byggdes av kalksten, troligen under 1100-talets mitt eller andra hälft. Valven slogs på 1400-talet. Även trappgavelstornet byggdes under medeltiden.
Vid 1800-talets mitt blev kyrkan bredare genom tillbyggnaden av korsarmarna. Valven smyckades med kalkmålningar ungefär år 1500. På 1930- och 40-talen utförde Gunnar Torhamn glasmålningar i fönstren.
Vid något arbete mitten av 1800-talet så upptäcktes några benrester under altaret som bland annat riksantikvarien Eric Hildebrand trodde var några reliker av något helgon. De sammanfogades och visade sig vara bakfoten av en skjäl (ej hittat betydelse av detta ord).
Dopfunten gjordes av kalksten under medeltiden, men finns nu inte i kyrkan utan på historiska museet i Lund.
Altaruppsats och predikstol är från 1600-talet.
När valven slogs på 1400-talet smyckades de med gotiska kalkmålningar av Skivarpsmästaren som var en grupp målare från trakten. Kännetecknande för gruppen är stiliserad akantusrankor, tre klöver sammansatta fyra och fyra till stjärnor.
Kyrkorummet är en förgård till himmelriket.
Ett annat särdrag är några svampliknande träd, förmodligen ska svamparna föreställa palmer. Den medeltida målaren i Skivarp hade troligen aldrig sett palmer, men som vanliga träd såg de antagligen inte ut, därav utseendet. Dessa bilder spelade antagligen en stor pedagogisk roll för församlingen.
Menigheten kunde inte förstå prästens mässande på latin, inte heller kunde de läsa eller ha råd med dyra böcker. Denna typ av bilder har följaktligen fått namnet ”Fattigmansbibel”.
Målningarna överkalkades under 1700-talet och återupptäcktes på 1890-talet. 1943 togs de fram av konservatorn O.Owald.
Det danska helgonet S:t Knut syns framme i kyrkvalvet eftersom kyrkan de första 500 åren faktiskt var dansk.
Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
Quintadena 16´ | Rörflöjt 8´ | Subbas 16´ | I/P |
Principal 8´ | Salicional 8´ | Oktava 8´ | II/P |
Gedackt 8´ | Spetsflöjt 4' | II/I | |
Oktava 4' | Nasat 2 2/3' | ||
Rörflöjt 4' | Oktava 2' | ||
Mixtur 4 chor | Ters 1 1/3' | ||
Quinta 1 1/3' | |||
Crescendosvällare |
|