Sju sjömansvisor och Byssan Lull
Idag är Sju sjömansvisor och Byssan Lull ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Sedan dess uppkomst har Sju sjömansvisor och Byssan Lull fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet och skapat diskussioner och kontroverser kring dess betydelse och inverkan på olika områden. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det dagliga livet eller dess engagemang i aktuella frågor, har Sju sjömansvisor och Byssan Lull blivit ett ämne av oundvikligt intresse för dem som vill förstå komplexiteten i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Sju sjömansvisor och Byssan Lull, analysera dess inflytande och tillhandahålla olika perspektiv som inbjuder till reflektion och kritisk analys.
| Sju sjömansvisor och Byssan Lull | |
 | |
| Författare | Evert Taube |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Illustratör | Kurt Jungstedt |
| Land | Sverige |
| Genre | Visor |
| Förlag för förstautgåvan | Bonnier |
| Utgivningsår | 1919 |
| Huvudpersoner | Fritiof Andersson |
| Del i serie | |
| Ingår i serie | Böcker av Evert Taube som innehåller visor |
| Efterföljs av | Flickan i Havanna och ett par visor till (1922) |
Sju sjömansvisor och Byssan Lull är Evert Taubes första vissamling.
Vissamlingen tillkom under sommaren 1919 då Taube tillsammans med konstnärsvännen Kurt Jungstedt vistades på Skagen. Jungstedt var också den som illustrerade boken.[1] Boken publicerades av Bonnier samma år.[2] I boken finns en dedikation: "Till Hildegard Terésia Kraker von Schwarzenfeld och hennes syster Helén från Evert Taube och Kurt Jungstedt. Skagen i sydvestlig vind och solsken 1919."
Innehåll
- Karl-Alfred och Ellinor
- Turalleri eller Piken i Hamburg
- Resa till Spanien eller En sjömatros uti blåa kläder
- Den sköna Helén eller Flickan i Peru
- Fritiof Andersson
- Albertina eller Där byggdes ett skepp uti Norden
- Bohuslänningarnas dryckesvisa
- Byssan Lull