Sjättenovembervägen
I dagens artikel kommer vi att utforska i detalj om Sjättenovembervägen, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sjättenovembervägen är ett ämne som har skapat stor debatt inom olika områden och väckt stort intresse i samhället. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Sjättenovembervägen, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att utforska dess olika dimensioner, dess relevans idag och vilka konsekvenser det har för olika sektorer. Dessutom kommer vi att undersöka åsikter från experter i ämnet, såväl som erfarenheter från personer som har direkt påverkats av Sjättenovembervägen. Utan tvekan är detta ett fascinerande ämne som förtjänar att utforskas på djupet. Följ med oss på denna fascinerande upptäcktsresa om Sjättenovembervägen!
Sjättenovembervägen i Söderort inom Stockholms kommun utgör, frånsett en kort sträcka, en del av Göta landsväg samt också gränslinje mellan stadsdelarna Långbro och Älvsjö. Gatan hette tidigare Torsvägen. Den långa kavelbro, efter vilken Långbro under 1400-talet erhöll sitt namn, är troligtvis identisk med Sjättenovembervägens nordligaste del.
Historik
Gatan har erhållit sitt namn efter Gustav II Adolfs dödsdag, 6 november 1632. Sorgetåget med konungens stoft gick längs Göta landsväg och det högtidliga intåget i huvudstaden skall ha tagit sin början vid nuvarande Sjättenovembervägens sträckning enligt namnberedningens motivering från 1924. Göta landsväg följer Sjättenovembervägen ner till Långsjövägen där gamla landsvägen fortsättningsvis följer Långsjövägen. Gatan börjar vid Älvsjövägen och fortsätter söderut. Före 1980 omfattade vägen även kvarteret norr om Älvsjövägen, upp till Ericssons entré. Enligt Anders Bergman, Brännkyrka hembygdsförening, utgjorde detta platsen för hemmanet Brotäppan vars namn enligt Carl Ivar Ståhle skall indikera Longabros östra brofäste.