Sindoor

Idag ska vi prata om Sindoor, ett ämne som har fått relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på samhället. Sindoor har fångat uppmärksamheten hos experter och fans och skapat en stor debatt kring dess konsekvenser och konsekvenser. När vi går framåt i den digitala tidsåldern har Sindoor blivit ett återkommande tema inom olika områden, från teknik till samhällsvetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Sindoor, analysera dess olika perspektiv och dess inflytande på vårt dagliga liv.

Sindoor.
Trä Sindoor (Vermilion) låda

Sindoor, hindustani सिन्दूर, سندور, sindooram (sanskrit, Telugu, Tamil, Kannada, Malayalam och Oriya eller Bengali: সিঁদুর och Gujarati સિંદૂર) är ett traditionellt rött eller orangerött kosmetiskt pulver från Indien som oftast används av gifta kvinnor längs benan i håret. Användandet av sindoor betyder i många hindusamhällen att en kvinna är gift, och att sluta använda det betyder änkestånd.[1][2]

Komponenter i traditionell sindoor är vanligtvis cinnober (kvicksilversulfid), gurkmeja och kalk.[3] Kommersiell sindoor innehåller syntetiska och kemiska färgämnen, där en del som inte produceras inom korrekta standarder kan innehålla bly.[4]

Förutom pulverformen erbjuds Sindoor också som en vätska eller i form av en pinne som liknar ett läppstift, vilket gör det lättare att applicera färgen.[5]

Användning av sindoor

Sindoor appliceras traditionellt vid början eller längs med hela mittbenan (kallas även maang på hindi) eller som en prick i pannan ("bindi" på hindi eller bottu på telugu). Sindoor visar att en kvinna är gift enligt hinduismen. Singelkvinnor bär pricken i olika färger men applicerar inte sindoor vid benan i håret. Änkor bär inte sindoor, vilket betecknar att deras makar inte längre lever.

Dagen då kvinnan gifter sig appliceras sindoor för första gången av maken. Denna ceremoni kallas för sindoor daanam. Efter detta applicerar kvinnan sindoor själv varje dag.

En liknande färgningsritual är pasupu kumkuma, uppkallad efter ett annat namn för sindoor, kumkuma.

Referenser

Källor

  1. ^ ”History Of Sindoor In India” (på engelska). https://www.surfindia.com/matrimonials/history-significance-sindoor.html. Läst 12 maj 2020. 
  2. ^ Pooja Bhushan (29 oktober 2012). ”What is the Importance of Solah Shringar for an Indian Bride” (på engelska). FashionFundas SpiderWorks Technologies, Kochi - India. http://www.fashionfundas.com/resources/3972-What-Importance-Solah-Shringar-an-Indian-Bride.aspx. Läst 12 maj 2020. 
  3. ^ Williams, Victoria (2017). Etiquette and Taboos around the World: A Geographic Encyclopedia of Social and Cultural Customs. Greenwood. sid. 113. ISBN 978-1-4408-3820-0. https://books.google.com/?id=r4I2DwAAQBAJ&pg=PA113&dq=sindoor+is+made+from#v=onepage 
  4. ^ ”The Hazards of Synthetic Sindoor” (på engelska). Arkiverad från originalet den 14 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170814135541/http://www.hinduismtoday.com/modules/smartsection/item.php?itemid=1312. Läst 12 maj 2020. 
  5. ^ ”Contemporary Sindoor” (på engelska). https://www.surfindia.com/matrimonials/contemproary-sindoor.html. Läst 12 maj 2020. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sindoor, 12 maj 2020.