I dagens värld har Silbodals kyrka tagit en grundläggande roll i samhället. Oavsett om det är ett diskussionsämne, som huvudperson i en viktig händelse eller som en representativ figur inom ett specifikt område, har Silbodals kyrka fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen. Från dess inverkan på populärkulturen till dess inflytande på politiken har Silbodals kyrka visat sig vara ett relevant ämne som förtjänar att analyseras och diskuteras. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Silbodals kyrka och utforska dess betydelse och inverkan på olika aspekter av det dagliga livet.
Silbodals kyrka | |
Kyrka | |
Silbodals kyrka
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Värmlands län |
Ort | Årjäng |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Karlstads stift |
Församling | Silbodals församling |
Koordinater | 59°23′9.34″N 12°7′26.91″Ö / 59.3859278°N 12.1241417°Ö |
Invigd | 1859 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000004404 |
Silbodals kyrka är en kyrkobyggnad i Årjäng i Karlstads stift. Kyrkan ligger vid norra änden av sjön Västra Silen och är församlingskyrka i Silbodals församling.
Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1858–1859 efter ritningar av arkitekt Carl-Gustaf Blom-Carlsson och ersatte en timrad korskyrka från 1644 som låg cirka 200 meter sydost om nuvarande kyrkplats. Kyrkobygget beräknades kosta drygt 19 659 riksdaler och man finansierade bygget genom uttaxering och delvis genom att använda sig av frivillig arbetskraft. Församlingen bestod vid den här tiden av ca 2350 personer. Kyrkan invigdes år 1859 av biskop Johan Anton Millén.
Kyrkan består av ett långhus orienterat i nord-sydlig riktning. I norr finns kyrktornet och i söder ett smalare tresidigt avslutat kor. Huvudingången ligger i tornets bottenvåning i norr. Ytterligare ingångar finns vid långhusets öst- och västsida. Byggnaden är i nyklassicistisk stil med vissa detaljer inspirerade av renässansen.
År 1940-1941 genomfördes en omfattande invändig renovering. Härvid installerades en ny värmeanläggning och under koret byggde man en bårkällare. Under orgelläktaren byggdes ett kapprum, ett sammanträdesrum och en sakristia. Fönsterrutorna byttes till blyinfattat antikglas. Koret smyckades av konstnären Gunnar Torhamn genom altarskulpturen Den gode herden samt trärelieferna Dopet och Nattvarden. Kyrkan återinvigdes av biskop Arvid Runestam i november 1943.
Vid renoveringen 1995 renoverades fasaden.
År 1998–1999 renoverades kyrkan åter invändigt, den här gången främst genom en ny färgsättning som ville återskapa det ursprungliga utförandet, då kyrkan tidstypiskt målades i vitt och guld med vissa detaljer i träimitation. Bänkgavlarna och läktarbarriärens pelare marmorerades och dörrar och läktarbarriär fick ett träimiterande mönster. Vid renoveringen i början av 1940-talet ersattes den tidigare altarutsmyckningen. En del av denna utsmyckning, ett guldkors med törnekrona och svepduk, placerades nu vid den östra långhusväggen och portalomfattningen från 1600-talskyrkan finns nu runt dörren till sakristian.
Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
Principal 8’ | Rörflöjt 8’ | Kontrabas 16’ | I/P |
Borduna 8’ | Salicional 8’ | Subbas 16’ | II/P |
Kvintadena 8’ | Voix celeste 8’ | Oktavbas 8' | II/I |
Oktava 4’ | Gemshorn 4’ | Gedackt 8' | II 16'/I |
Spetsflöjt 4’ | Flöjt 4' | Koralbas 4' | II 4'/I |
Kvinta 2 2⁄3’ | Nazard 2 2⁄3' | Nachthorn 2' | II 4'/P |
Oktava 2' | Blockflöjt 2' | Mixtur 3 ch | II 4'/I |
Mixtur 4-5 ch | Ters 1 3⁄5' | Basun 16' | |
Trumpet 8' | Larigot 1 1⁄3' | Regal 4' | |
Cymbel 3 ch | |||
Krumhorn 8' |
Manual | Pedal | Koppel |
Gedackt 8’ | Subbas 16’ | Man/Ped |
Principal 4’ | ||
Koppelflöjt 4’ | ||
Waldflöjt 2’ | ||
Mixtur 4 ch | ||
Dulcian 8’ |
|