Sigurður Nordal

Nuförtiden är Sigurður Nordal ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med den ökande betydelsen av Sigurður Nordal i dagens samhälle är det avgörande att förstå dess inverkan på olika områden i det dagliga livet. Från den personliga till den professionella nivån har Sigurður Nordal visat sig vara en avgörande faktor för beslutsfattande och strategiutveckling. I den här artikeln kommer vi att utforska inflytandet av Sigurður Nordal i olika sammanhang och analysera dess relevans i dagens värld. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Sigurður Nordal haft ett stort inflytande på hur vi möter det moderna samhällets utmaningar.

Sigurður Nordal
Född14 september 1886[1][2]
Eyjólfsstaðir[3], Island
Död21 september 1974[1][2] (88 år)
Medborgare iIsland
Utbildad vidKöpenhamns universitet
SysselsättningFörfattare, filolog, litteraturteoretiker[4], ambassadör[4], universitetslärare, poet, diplomat, översättare[4]
Befattning
Islands ambassadör i Danmark (1951–1957)
ArbetsgivareHarvard University
Islands universitet
Utmärkelser
Corresponding Fellow of the Medieval Academy of America (1954)[5]
Hedersdoktor vid Göteborgs universitet
Redigera Wikidata

Sigurður Nordal, född 14 september 1886, död 21 september 1974,[6] var en isländsk språk- och litteraturforskare, skribent och poet.

Nordal blev filosofie doktor 1914 och var från 1918 professor i isländska språket i Reykjavik[7] från 1918 och huvudredaktör för skriftserien Íslenzk fornrit från 1933. Han var också redaktör för Studia Islandica 1937-1951 och Islands ambassadör i Köpenhamn från 1951–1957. Han utnämndes till hedersdoktor vid Göteborgs högskola 1941.[6]

Bibliografi

  • Orkneyinga saga (1913-1916)
  • Om Olaf den helliges saga : en kritisk undersøgelse (1914)
  • Fornar ástir (1919)
  • Snorri Sturluson (1920)
  • Vøluspa gefin ut med skyringum (1923, dansk översättning 1927)
  • Utsikt over Islands litteratur i det 19. og 20. århundre (1927)
  • Völuspá : Vølvens spådom (1927)
  • Gráskinna (1928-1931)
  • Íslenzk lestrarbok 1400-1900 (1931)
  • Sturla Þórðarson og Grettis saga (1938)
  • Hrafnkatla (1940)
  • Íslenzk menning (1942-)
  • Íslenzk menning (1942)
  • Flateyjarbók (1944)
  • Þáttur af Olöfu Sölvadóttur (1945)
  • Sagnakver Skula Gislasonar (1947)
  • Völuspá (1952)
  • Litteraturhistorie : Norge og Island (1953)
  • The Historical Element in the Icelandic Family Sagas (1957)
  • Rímur og lausavísur (1959)
  • Gráskinna hin meiri (1962)
  • Um íslenzkar fornsögur (1968)
  • Snorri Sturluson» (1973)
  • Islenzk lestrarbok 1750-1930 (1975)

Källor

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sigurdur-Johannesson-Nordaltopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: nordal-sigurdur-johannesson.
  3. ^ The Literary Encyclopedia, The Literary Dictionary Company Limited, The Literary Encyclopedia person-ID: 14971.
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20201090962, läst: 19 december 2022.
  5. ^ läs online, www.medievalacademy.org , läst: 28 mars 2023.
  6. ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 29. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 
  7. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932