Shaurya
Idag ska vi prata om Shaurya, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen. Shaurya är ett fascinerande ämne som har skapat debatt och kontroverser inom olika områden. Sedan dess uppkomst har Shaurya väckt intresset hos både experter och hobbyister, och erbjuder oändliga möjligheter för utforskning och analys. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten av Shaurya, dess relevans idag och hur den har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att undersöka de många aspekterna av Shaurya och hur det har påverkat olika aspekter av samhället. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Shaurya!
| Shaurya | |
 Shaurya robot | |
| Typ | MRBM |
|---|---|
| Ursprungsland | Indien |
| Servicehistoria | |
| Brukstid | 2011 - |
| Produktionshistoria | |
| Tillverkare | Indiska försvarsforsknings- och utvecklingsorganisationen (DRDO) |
| Specifikationer | |
| Längd | 10 m |
| Vikt | 6.2 ton |
| Diameter | 74 cm |
| Stridsspets | konventionell eller kärnvapen |
| Stridsspetsvikt | 180 till 1000 kg |
| Motor | Två-stegs raketmotor |
| Målsökare | Ringlasergyro |
| Vapenbärare | Robotsilo eller från fordon |
| Prestanda | |
| Räckvidd | 700 km med 1000 kg, eller 1900 km med 180 kg. |
| Hastighet | Mach 7,5 |
Shaurya är en så kallad MRBM (Medium Range Ballistic Missile) ballistisk robot med medellång räckvidd. Roboten har utvecklats av den indiska försvarsforsknings- och utvecklingsorganisationen (DRDO) för användning av Indiens försvarsmakt. Den har en räckvidd på 750 km om stridsspetsen väger 1000 kg eller 1 900 km om den väger 180 kg. Stridsspetsen kan vara antingen konventionell eller bära kärnvapen.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Shaurya (missile), 17 januari 2018.