I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Sergej Beseda från ett brett och komplett tillvägagångssätt. Längs de följande linjerna kommer vi att fördjupa oss i nyckelaspekter relaterade till Sergej Beseda, analysera dess inverkan, dess implikationer och dess möjliga framtidsperspektiv. Sergej Beseda är ett ämne av stor relevans i det aktuella sammanhanget, så det är viktigt att förstå dess dimensioner och omfattning. Genom en detaljerad och uttömmande analys strävar vi efter att belysa Sergej Beseda, och erbjuda läsaren en detaljerad och rigorös vision som gör att de kan fördjupa sig i detta ämne på ett djupt och berikande sätt.
| Sergej Beseda | |
| Född | 1 januari 1954 Sovietunionen |
|---|---|
| Nationalitet | Rysk |
| Yrke/uppdrag | Underrättelseofficer |
| Känd för | Utrikesspionchef inom Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) |
Sergej Orestovitj Beseda (ryska: Сергей Оре́стович Беседа), född 1 januari 1954 i Sovjetunionen, är en rysk underrättelseofficer.
Sergej Beseda började på Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) inom avdelningen för kontraterrorism, inom vilken han blev vicechef under Valentin Klimenko, som var en huvudkontaktman med amerikanska CIA sedan Boris Jeltsins presidentskap. Från 2003 tjänstgjorde Beseda som chef inom FSB:s nyuppsatta femte direktorat, som svarade för utrikes spioneri inom de tidigare Sovjetrepublikerna, samt för FSB:s kontakter med CIA. Han övertog ledningen för det femte direktoratet 2009.
Under Rysslands invasion av Ukraina 2022 sattes Beseda först i husarrest den 11 mars och arresterades och fördes till det av FSB drivna Lefortovofängelset i början av april.
Den 26 juli 2014 införde Europeiska unionen visum- och ekonomiska sanktioner mot Beseda i samband med Rysslands aggression i Ukraina. Hans tillgångar i EU-länder frystes.