I dagens värld har _Septuagesima__ blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om _Septuagesima__ är en ikonisk figur, ett grundläggande koncept eller ett betydelsefullt datum, överskrider dess betydelse gränser och kulturer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till _Septuagesima__, från dess inverkan på samhället till dess inverkan på historien. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka förstå hur _Septuagesima__ har format vår värld och förblir relevant idag. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande och berikande vision av _Septuagesima__, och bjuda in läsaren att reflektera och fördjupa sig i dess mening och relevans i vardagen.
| Typ | Kristen helg |
|---|---|
| Datum | 63 dagar före påskdagen 16 februari 2025 1 februari 2026 |
| Geografi och firare | Kristna, hela världen |
| Traditioner | Gudstjänster |
Septuagesima, latin ’den sjuttionde’, är den första söndagen i förfastan och ligger söndagen före sexagesima. I Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har söndagen numera namnet Tredje söndagen före fastan.
Septuagesima är latinskt ord för "den sjuttionde". Man syftar i det här fallet på den sjuttionde dagen före påsk (nionde söndagen före påsk). Högtiden har även kallats "Dominica in septuagesima", eller "Dominica infra septuagesimam".
Egentligen stämmer det inte, då söndagen septuagesima infaller på 64:e dagen före påsk. Olika förklaringar till detta har framförts och ingen tycks veta exakt hur högtiden fått sitt namn. Den ena förklaringen, som anses vara mest sannolik, är att man för söndagarna septuagesima (den sjuttionde), sexagesima (den sextionde), quinquagesima (den femtionde) etc. valt jämna tiotal för att få jämn talföljd. Den andra förklaringen, som också anses trolig, är att man med septuagesima påbörjar den föreskrivna fyrtio dagar långa fastan. Om man gör en sträng tolkning av reglerna för fastan, skall den pågå fyrtio dagar före påsk, utan att medräkna fastefria veckodagarna torsdag, lördag och söndag.
I Svenska kyrkan är den liturgiska färgen violett, blå eller grön. På altaret står blåa eller violetta blommor, och två tända ljus. Temat är "Nåd och tjänst".[1]
Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Nåd och tjänst. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:[2]
|
|
|
|
|
|
|
|
Lista över psalmer som anknyter till Septuagesima.[3]
| ||||||||||||||