Selektronrör
I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Selektronrör, eftersom detta ämne är av stor relevans idag och har en betydande inverkan på olika områden. Selektronrör är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos akademiker, forskare, politiska ledare och allmänheten på grund av dess betydelse i det moderna samhället. Genomgående i artikeln kommer vi att analysera de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har tagits angående Selektronrör, samt dess inflytande inom så skilda områden som teknik, ekonomi, politik och kultur. Dessutom kommer vi att undersöka några av de utmaningar och möjligheter som Selektronrör erbjuder i den samtida världen, med syftet att erbjuda en panoramautsikt och berikande vision av detta ämne.
Selektronröret var en tidig form av digitalt datorminne utvecklat av Jan A. Rajchman och hans arbetsgrupp på Radio Corporation of America (RCA) under ledning av Vladimir Zworykin.
Selektronröret var ett elektronrör som lagrade digital data i form av elektrostatiska laddningar med en teknik snarlik Williamsminnet. Idén om selektronröret var Rajchmans, och baserades på ett vanligt TV-kamerarör. Rajchman hade uppfunnit röret år 1946 och tanken var att använda det som höghastighetsminne i IAS-maskinen. Arbetsgruppen på RCA lyckades aldrig framställa en kommersiellt gångbar produkt innan kärnminne blev standard och är därför ännu idag praktiskt taget okänt.
Inflytande på svensk datorutveckling
När Ingenjörsvetenskapsakademien år 1947 skickade fem svenska ingenjörer som stipendiater till USA placerades stipendiaten Erik Stemme i gruppen under Rajchman på RCA-laboratoriet. Stemme kallade selektronminnet "ett av de mest komplicerade elektronrör som någonsin byggts". Vid återkomsten till Sverige var han medveten om att IAS-maskinen hade kört fast pga selektronminnet, men när han år 1948 fick höra talas om Williamsminnet, arbetade han snabbt fram en fungerande prototyp av detta, vilket blev grunden för minnet i den svenska datorn BESK.
Referenser
- ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Jakten på den första datorn”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 101-114. ISBN 978-91-44-03501-7
- ^ Lundin, Per (2006). Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner: Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 12 september 2005. Stockholm: KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Philosophy and History of Technology. sid. 9. ISBN 91-7178-359-8. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:10842/FULLTEXT01.pdf
- ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Grabbarna i USA”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 127-131. ISBN 978-91-44-03501-7
| |||||||||||||||||||||||
