I den här artikeln kommer vi att prata om Schweiz administrativa indelning, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Schweiz administrativa indelning är ett ämne som genererat mycket debatt och kontroverser den senaste tiden och det är viktigt att analysera det ur olika perspektiv. Från dess påverkan på samhället till dess relevans i populärkulturen har Schweiz administrativa indelning visat sig vara ett ämne av allmänt intresse som förtjänar att utforskas på djupet. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter av Schweiz administrativa indelning, från dess ursprung till dess möjliga konsekvenser i framtiden.
Schweiz administrativa indelning baseras på regioner, kantoner, distrikt och kommuner. Landet består av 26 kantoner, och varje kanton kan ha sin egen lokala indelning.
För statistiska ändamål är Schweiz uppdelat på sju regioner på NUTS-2 nivå. Regionerna har ingen administrativ funktion.
I Graubünden används benämningen Region för nivån mellan kanton och kommun, motsvarande distrikten (se nedan) i ett antal andra kantoner.
Landet delas upp i 20 kantoner och sex stycken halvkantoner.
Varje schweizisk kanton kan fritt bestämma vilka vidare indelningar den kan ha. De flesta kantonerna delas in i Bezirke (tyska för 'distrikt'), I Luzern kallas de Ämter och i Bern Amtsbezirke. Franskspråkiga kantoner använder sig av benämningen district, medan Ticino har den italienska motsvarigheten distretto. I Graubünden används sedan 2016 benämningen Region.
Åtta av kantonerna har aldrig haft någon uppdelning på distriktsnivå, och fyra ytterligare kantoner har på senare år avskaffat distriktsbegreppet.
Det finns i Schweiz 2 172 kommuner (1 januari 2021). Dessa har en relativt hög nivå av självstyre.
| |||||