Schalottenlök
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Schalottenlöks fascinerande värld och utforska dess ursprung, evolution och relevans idag. Schalottenlök har varit föremål för intresse och debatt i många år och dess inflytande sträcker sig till olika samhällsområden. Längs dessa linjer kommer vi att på djupet analysera de olika aspekterna som gör Schalottenlök till ett så spännande ämne, från dess inverkan på populärkulturen till dess betydelse inom det akademiska och vetenskapliga området. Gör dig redo att upptäcka alla fascinerande aspekter av Schalottenlök och fördjupa dig i en resa som kommer att leda dig att bättre förstå dess relevans i dagens värld.
| Schalottenlök | |
 Schalottenlök, skivad och hel | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Sparrisordningen Asparagales |
| Familj | Amaryllisväxter Amaryllidaceae |
| Släkte | Löksläktet Allium |
| Art | Schalottenlök A. cepa Aggregatum-gruppen |
| Vetenskapligt namn | |
| § Allium cepa Aggregatum-gruppen | |
| Auktor | Linné, 1753 |
Schalottenlök (Allium cepa ) är en sortgrupp av matlök (Allium cepa) i familjen amaryllisväxter.
Till skillnad från vanlig matlök bildar schalottenlöken hela knippen av lökar. Löken är också mindre och uppdelad i 4–8 klyftor. Färgen skiftar i vitt till violett. Den anses som den finaste matlöken[1] med sin milda, aromatiska smak som gör att den passar i matlagning där löksmaken inte skall dominera. Löken importeras allt som oftast men odlas även i mindre skala i Sverige. Den skördas i juli till augusti.
Sorter
Bananschalottenlök är långsmala, oftast större, sorter som har som mest två klyftor.
Namnet potatislök används för gamla svenska sorters schalottenlök, och många lokalsorter finns bevarade[2].
Historiskt har olika principer funnits för att skilja mellan potatislök och schalottenlök i olika Europeiska länder och Programmet för odlad mångfalds inventeringar visade också att många olika svenska namn används för de arvelökar som bevarats lokalt[3].
Sorten 'Leksand' ofta kallad "Leksandslök" är känd i odling sedan åtminstone 1859[3]. Sorterna 'Leksand', 'Maglasäte' och 'Anna' finns registrerade som amatörsorter hos Jordbruksverket vilket innebär att de får odlas och spridas kommersiellt[4].
Namn och etymologi
Namnet kommer av fr. échalote[5], med samma betydelse, efter staden Askalon,[6][1] dagens Ashkelon. En äldre vanlig stavning var charlottenlök.[5][7]
Tidigare användes artnamnet Allium ascalonicum för schalottenlöken[1], men det betvivlades länge att det var en egen art.[5]
Referenser
- ^ ”schalottenlök”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/schalottenlök. Läst 17 mars 2017.
- ^ Strese, Else-Marie; de Vahl, Erik (2018-06-01). Kulturarvsväxter för framtidens mångfald : köksväxter i Nationella genbanken. sid. 226. Libris z6tr5m9kw8pw89fj
- ^ de Vahl, Erik (23 april 2020). ”Potatislök, johanneslök eller nordisk schalotten? : Historiska odlingssystem, namnbruk och introduktion för Allium cepa Aggregatum-Gruppen”. SLU. https://stud.epsilon.slu.se/15467/. Läst 27 februari 2023.
- ^ ”Grönt kulturarv: köksväxter”. slu.se. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/programmet-for-odlad-mangfald-pom/gront-kulturarv/gront-kulturarv-sortiment/gront-kulturarv-sparrisvaxter/. Läst 27 februari 2023.
- ^ Lök i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- ^ ”schalottenlök”. Svensk ordbok. 2021. https://svenska.se/so/?id=170075. Läst 14 november 2024.
- ^ ”schalottenlök”. SAOB. 1965. https://svenska.se/saob/?id=S_01287-0133.wQik. Läst 14 november 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Schalottenlök.
