Sankt Pers socken, Uppland

Idag vill vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Sankt Pers socken, Uppland. Detta ämne är utan tvekan ett av de viktigaste och mest relevanta idag, eftersom Sankt Pers socken, Uppland har en betydande inverkan på olika områden i våra liv. Från dess inflytande på samhället, kulturen, politiken och ekonomin, till dess betydelse i våra personliga och professionella liv, spelar Sankt Pers socken, Uppland en avgörande roll för hur vi förstår och konfronterar världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och dimensionerna av Sankt Pers socken, Uppland, och undersöka dess inverkan och relevans i olika sammanhang. Vi hoppas att denna utforskning kommer att ge oss en djupare och mer fullständig förståelse av Sankt Pers socken, Uppland, samt en större uppskattning för dess betydelse i våra liv.

Sankt Pers socken
fd socken
LandSverige
LandskapUppland
HäradÄrlinghundra härad
Kommun (nuv.)Sigtuna kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1948
Area13 kvadratkilometer
Upphov tillSankt Olofs och Sankt Pers landskommun
S:t Pers församling
MotsvararSigtuna Sankt Pers distrikt
TingslagStockholms läns västra domsagas tingslag (–)
Ärlinghundra tingslag (–)
Karta
Sankt Pers socken, Upplands läge i Stockholms län.
Sankt Pers socken, Upplands läge i Stockholms län.
Sankt Pers socken, Upplands läge i Stockholms län.
Koordinater59°36′58″N 17°42′50″Ö / 59.61613889°N 17.71391111°Ö / 59.61613889; 17.71391111
Koder, länkar
Sockenkod3046
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Sigtuna Sankt Pers distrikt
Redigera Wikidata

Sankt Pers socken i Uppland ingick i Ärlinghundra härad, uppgick 1948 i Sigtuna stad, ingår sedan 1971 i Sigtuna kommun och motsvarar från 2016 Sigtuna Sankt Pers distrikt.

Socknens areal var 12,64 kvadratkilometer land.[1] År 1913 fanns här 213 invånare.[1] Godset Erikssund samt Sankt Pers kyrkoruin ligger i socknen.

Administrativ historik

Sankt Pers socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till S:t Pers församling. För de borgerliga frågorna bildades tillsammans med Sankt Olofs socken Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun. Den gemensamma landskommunen inkorporerades 1948 i Sigtuna stad som 1971 ombildades till Sigtuna kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Sigtuna församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Sigtuna Sankt Per, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ärlinghundra härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets dragonkår, Livskvadronen, Livkompaniet. De indelta båtsmännen tillhörde Södra Roslags 2:a båtsmanskompani.[4][5]

Geografi

Sankt Pers socken ligger nordväst om Sigtuna med Sköfjärden i nordväst och Håtunaviken i sydväst. Socknen är en slättbygd i sydväst och skogsbygd i nordost.[6][7]

Namnet

Namnet skrevs 1316 in parochia Sancti Petri, som är latin för "i S:t Pers (eller S:t Peters) socken". I namnet ingår namnet på kyrkans skyddshelgon, aposteln Petrus.

Se även

Referenser

  1. ^ Sankt Pers socken Nordisk familjebok band 21 1915
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Per&Typ=Alla&DatumFran=&DatumTill= Administrativ historik för Sankt Per socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Roslags båtsmanskompanier
  6. ^ Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  7. ^ ”Karta över Ärlinghundra härad 1903”. Arkiverad från originalet den 13 april 2018. https://web.archive.org/web/20180413112950/https://kartavdelningen.sub.su.se/images/Ek/AB/AB-Arlinghundra/openlayers.html. Läst 13 april 2018. 

Vidare läsning

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Stockholms län, del 3 Hermes 1952 libris

Externa länkar