Sankt Matteus församling
I dagens värld har Sankt Matteus församling varit ett ämne som har genererat mycket intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess inflytande på olika områden, har Sankt Matteus församling fångat mångas uppmärksamhet. Från dess uppkomst till nutid har Sankt Matteus församling väckt ett brett spektrum av åsikter och har varit föremål för åtskilliga studier och forskning. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna relaterade till Sankt Matteus församling, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tiden.
- För andra betydelser, se Matteus församling.
| Sankt Matteus församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Stockholms kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Bildad | 1 maj 1906 |
| av del av | Adolf Fredriks församling |
| Medlemmar | 16 743 (53 %) ()[2] |
| Folkmängd | 31 789 ()[2] |
| Upphov till | Stockholms Sankt Matteus distrikt |
| Karta | |
 i Stockholms län.  Sankt Matteus församlings läge i Stockholms län. | |
| Koordinat | 59°20′47″N 18°02′36″Ö / 59.34636944°N 18.04325833°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 018005 (–) 018007 (–) |
| Pastoratskod | 130112 |
| Kyrkoarkiv | SE/SSA/6024 |
| Webbplats | Församlingens webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Sankt Matteus församling är en församling med eget pastorat i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift i Svenska kyrkan, grundad 1906.[3] Församlingen omfattar ungefärligen Vasastan i Stockholm och är uppkallad efter aposteln Matteus.[4]
Administrativ historik
Församlingen bildades 1 maj 1906 genom en utbrytning ur Adolf Fredriks församling och har därefter utgjort ett eget pastorat.[5]
Areal
Sankt Matteus församling omfattade den 1 november 1975 (enligt indelningen 1 januari 1976) en areal av 1,4 kvadratkilometer, varav 1,3 kvadratkilometer land.[6]
Kyrkoherdar
| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1907–1912 | August Löfgren | 1851–1912 | |
| 1915–1932 | Axel Alfred Theodor Berglund | 1868–1932 | |
| 1933– | Oscar Birger Gunnard | 1884– |
Förste komministrar
| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1908–1915 | Axel Alfred Theodor Berglund | 1868–1932 | Senare kyrkoherde i församlingen. |
| 1916–1946 | Arvid Johannes Holmbäck | 1870– |
Andre komministrar
| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1921–1941 | Carl Richard Wikmarck | 1866–1943 |
Tredje komministrar
| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1925–1933 | Oscar Birger Gunnard | 1884– | Senare kyrkoherde i församlingen. |
| 1934– | Erik Wilhelm Wiklund | 1885– |
Organister
Lista över organister.
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| David Ahlberg | 1869-1949 | Organist | |
| 1955-1964 | Jalmar Arvinder | 1899-1979 | Organist.[8] |
| 1964–1976 | Bengt Berg | 1935–2008 | Organist. |
Kyrkobyggnader
Se även
Källor
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/018007000, läst: 18 juni 2018.
- ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.
- ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Matteus församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
- ^ STOCKHOLMS NORRA KONTRAKT i Sveriges statskalender 1964
Externa länkar
| ||||||||||||||||||||||||||||
