Idag är Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, Prag ett högst relevant ämne som berör oss alla, vare sig vi är medvetna om det eller inte. När världen rör sig mot en allt mer osäker framtid, blir Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, Prag en grundläggande del i våra liv, som påverkar hur vi interagerar med vår omgivning, med andra människor och till och med med oss själva. Det är därför det är nödvändigt att fördjupa sig i kunskapen och förståelsen för Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, Prag, för att möta de utmaningar som uppstår i denna föränderliga värld. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, Prag och utforska dess implikationer, tillämpningar och konsekvenser i våra liv.
Sankt Kyrillos och Methodios kyrka | |
Kyrka | |
Sankt Kyrillos och Methodios kyrka vid Resslova-gatan.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Ort | Prag, Nové Město |
Trossamfund | Tjeckiska och slovakiska ortodoxa kyrkan |
Koordinater | 50°04′33.5″N 14°25′01.4″Ö / 50.075972°N 14.417056°Ö |
Sankt Kyrillos och Methodios kyrka (tjeckiska Kostel svatého Cyrila a Metoděje) är en ortodox kyrkobyggnad, belägen på Resslova-gatan i Nové Město i centrala Prag.
Kyrkan uppfördes mellan 1730 och 1740 efter ritningar av bland andra Kilian Ignaz Dientzenhofer. Kyrkan var ursprungligen katolsk och invigd till minne av helgonet Carlo Borromeo. Kyrkan stängdes 1783, dekonsekrerades och användes för profana ändamål. År 1933 överlämnades byggnaden åt den Ortodoxa kyrkan och två år senare konsekrerades den av den ortodoxe biskopen Gorazd och uppkallades efter Kyrillos och Methodios.
Efter attentatet mot Böhmen-Mährens nazistiske ställföreträdande riksprotektor Reinhard Heydrich den 27 maj 1942 gömde sig attentatsmännen i kyrkans krypta. Trots Gestapos eftersökningar avslöjades inte gömstället förrän Karel Čurda den 16 juni 1942, mot en belöning på 1 miljon riksmark, avslöjade flera gömställen i Prag.[1] En tillflyktsort skyddades av familjen Moravec, deras son Ata Moravec avslöjade gömstället under tortyr och Gestapo belägrade kyrkan den 18 juni. Vid belägringen deltog 700 soldater och trots upprepade försök att storma kryptan höll de sju männen, däribland Jozef Gabčík och Jan Kubiš, nazisterna stången. Tre av dem dog i striden och de andra fyra tog sina liv. Karel Čurda hängdes efter kriget för förräderi.
Idag är kryptan ett museum. Utanför kyrkan finns en minnestavla. Den 26 augusti 2021 besökte Frank-Walter Steinmeier, som förste tyske president, monumentet och hedrade minnet av fallskärmsjägarna.[2]